Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
polsk litteratur rörande sveriges historia.
311
gestalt, så visar sig dock att, sedan detta stora nordiska krig
tystnat, alla nationens historiska och politiska sympatier
obetingadt ställa sig vid sidan af konung Augusts motståndare och
detta är lätt förklarligt, ty alltifrån sitt första inträde i Polen
ifrån och med sin tronbestigning och i alltjemt växande grad
gjorde han sig förlustig nationens välvilja. Häraf förklaras för
oss det tillstånd af ovisshet och likgiltighet, hvari den polska
nationen befann sig, när den svenska invasionen skedde.
Låtom oss nu skåda i ansigtet den unge svenske konungen,
som under sju år skulle förblifva i landet.
Carl XII föddes på Stockholms slott d. 17 Juni 1682; han
var således, då han öfverskred Polens gränser, icke fullt 20 år
gammal. Hans fader var Carl XI, hans moder Ulrika Eleonora,
konung Christian V:s i Danmark dotter, syster till prinsessan
Anna Sophia, som var gift med Johan Georg III, kurfurste i
Sachsen. Carl XII och August II, de hätskaste fiender
mensklighetens historia känner, voro således syskonbarn. En
märkvärdig fatalism är det, att äfven en tredje dem lika närskyld,
den danske konungen Fredrik IY, var en ej mindre hatfull
motståndare till Carl. Skulle en så blodig antagonism mellan
tre så nära anförvandter utan intryck gå en nation förbi, hvilken
med religiös pietet ärade slägtskapsband, om än så aflägsna, och
synnerligen då de, såsom här, förtrampades genom anstiftande af
ett opopulärt och bakslugt krig. Sådana voro den svenske
konungens härkomst och slägtförhållanden; tilläggom här blott ännu
att, då kriget i Polen begynte, var Carl XII:s farmor Hedvig
Eleonora, Carl Gustafs gemål, ännu i lifvet, samma Hedvig
Eleonora, som äfven i sin tid i unga år kastat en blick till
Polen och undan Stephan Czarnieckis alltför nyfikna rytteri sökt
sig en tillflyktsort i de befästade preussiska städerna.
Hvad angår Carl XII:s uppfostran, bildning, lefnadssätt och
åsigter, så skulle man derom kunna skrifva och berätta mycket,
om man ej hyste fruktan att dermed blott upprepa hvad om
denne allbekante klassiske gestalt, detta inför en efterverld
oförgätliga minnesmärke redan förut vore allom kändt, och detta så
mycket mera ju värdefullare de framställningar äro, som den
nyare skandinaviska historiografien erbjuder i afseende på denne
monarks karakteristik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>