Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar om våra historiska folkvisor. AF R. Bergström - I. Axel och Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
ANTECKNINGAR OM SVENSKA HISTORISKA FOLKVISOR.
423
helst om den jemföres med den svenska stanz. 64, der det heter
att de tillika döptes på samma ställe ("på Hökeborgs slott").
Bar en fru dem båda fram till dopet på samma gång, voro de
också af ungefär samma ålder; men strax i visans början är
Valborg ett barn, som går på golfvet och leker med äplen och
päron, under det Axel är en riddare, färdig att resa till Rom,
som lyfter "den lilla brud" upp i sin famn och önskar, att hon
vore vuxen. Det betyder imellertid icke mycket, om denna
motsägelse, till hvilken för öfrigt ingen af de flere lärde lagt
märke, som sysselsatt sig med visan, finnes der eller icke; man
mötes snart af andra i hennes data och kostym. Vi gå att
omtala några.
De författare, som antingen vidrört romansen, eller gjort
den till föremål för särskild undersökning, äro O. Celsius E.
Fant2), K Nyerup 3), A. E. Holmberg4), F. Paludan-Muller5)
och P. A. Munch 6).
O. Celsius förmodar, att den Kejsar Henrik, som nämnes i
visans 32:a stanz, skall vara Henrik I eller Henrik II,
hvarigenom Axels och Valborgs skilsmessa skulle egt rum under
Anund Jakobs eller Emund Gammals tider. Denna mening
behöfver icke gendrifvas. E. Fant tager äfvenledes märke efter
Kejsar Henrik i nyss nämda stanz, men gissar på Henrik V,
kejsare åren 1106—25; han tror ock, att den "Gildiska stämma",
som nämnes i visan, är i slägt med kung Harald Grille, som blef
dräpt 1136. Härvid är att anmärka, att det, enligt den bästa
handskriften, är slägten GidsTce, som nämnes i visan, och att
Harald Gille icke var af någon gammal inhemsk slägt, utan
irländare. Hela romansens klangfärg gör det för öfrigt orimligt att
tänka på 1100-talet. — Bättre förtjenar Axel Emanuel Holmberg
att höras, ehuru äfven han torde misstagit sig i följande utredning.
I en akademisk afhandling om Gudsivolagh (sic!). Upsala 1748.
2) De historice pair i ca vetusta in traditionibus vulgi residita. Diss. acad.
Upsaliæ 1791.
3) Axel Thorclsen og Skjön Valborg, en norsk Ballade, med Amnærkninger
aj B. Nyenip; som Pr öve paa den ny Skikkelse, hvori Abrahamson, Bahbek,
og Nyerup agte at udgifve den saa kaldte Kjempevisebog. Kbnh. 1809. Detta
program inflöt sedan i Udvalgte I)a?iske Viser, utgifna af de nyss nämda
(1—5. Kbnh. 1812—14).
4) Dragsmarks kloster och sången om Axel och Valborg. Stockh. 1856.
5) Skjön Valborg og Aslak Torsson i tidskriften Brage og Idun. 2:t Bd.
Kbnh. 1839.
6) Samlede Afhandlinger. 4:e bd. Chra 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
