xxxix (Historiskt bibliotek / Tredje delen)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 2) Äldre Vestgötalagen. Af —r - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämte hætta, vakæ och vaka o. s. v.; i nom. pl. krussur jämte
klokkor; sopn alldeles bredvid sokn (socken); vardæ och varþœ,
open och upen (öppen), iak och iæk i samma rad, næmpni och
næmna, væsgöta (gen. pl.) och væstgötskan o. s. v.

Vi för vår del känna oss ej öfvertygade om att alla dessa och
andra dylika ordformer förekommit samtidigt i samma munart. Vi
känna ingen annan dialekt, i hvilken somliga verb hafva a, andra
deremot æ i infinitiven. Det är väl troligt, att ljudet i infinitiv-ändelsens
vokal var obestämdt, och att cletta är orsaken till vexlingar i
handskriften, men det hade varit tillräckligt att antyda detta i noter eller
anmärkningar. Hvad formen »væstgöta» vidkommer, är det visst ej
osannolikt, att uttalet var vacklande i slutet af 12 århundradet, liksom
det är ännu i dag (vestgöte och väschöte), men säkerligen hade
utgifvarne kunnat utan våda i sin upplaga skrifva vestgöte, eller, såsom
de teckna ä-ljudet i detta ord, västgöte.

Värdet af denna upplaga skulle betydligt ökas, om hon finge ett
tillägg, innehållande antingen en ordlista eller åtminstone noter. VGL.
har, i temligen stor mängd, svåra ställen, både sådana som för den
mindre försigkomna kunna anses alltför hårda nötter, och sådana som
äro rent af obegripliga. Hvad de senare vidkommer, är det bättre att
fästa uppmärksamheten på dem, än att de skola orsaka onödigt
hufvudbry och nedslagenhet hos nybörjaren.

—r.

3)	Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Femte delen. Första häftet: 1652—1654. Stockholm 1873. 336 sid. 8:o. Pris: 3 kronor. Andra häftet: 1655. Stockholm 1875. 387 sid. 8:o. Pris: 4 kronor. I. Hæggström.

Som bekant uppdrogs åt nu afl. lektorn vid kungl, krigsakademien
C. V. Tham den af ridderskapet och adeln vid riksdagen 1853—54
beslutade utgifningen af ståndets särskilda protokoll med tillhörande
handlingar, från den tid de finnas först förvarade i Eid dar hus-arkivet.
Från 1855—1858 utkommo sålunda trenne delar, omfattande
riksdagarna 1627—1644. Utgifningsarbetet afbröts derefter plötsligen genom
den allvarliga ögonsjukdom som träffade utgifvaren, och 12 år förflöto
innan det åter upptogs. Först vid 1869 års adelsmöte beslöts ett
fortsatt utgifvande från trycket af ståndets protokoll, från och med
1645 till och med 1714. Eedaktionsomsorgen öfverlemnades åt
amanuensen i Eiksarkivet friherre B. Taube, som med energi och
omsorg allt fortfarande besörjt sitt uppdrag. Af honom redigerad utkom
under åren 1871 och 1872 fjerde delen, fördelad i tvenne häften och
omfattande riksdagarne 1645—1649 samt 1650—1651; och hafva vi
nu framför oss ofvannämnda femte del, äfven fördelad i tvenne häften.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/histbib/3/0477.html

		Historiskt bibliotek / Tredje delen / xxxix (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|