Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
40
Dessa handlingars betydenhet för vår historia behöfver ej här med
många ord påpekas, då vi väl känna det framstående rum
ridderskapet och adeln såsom stånd intagit i våra riksdagars historia, och detta
främst märkbart under det århundrade, dessa protokoll enligt senaste
bestämning kommer att omfatta, eller det 17:de till och med 1714:
ett århundrade, då vi företrädesvis hos detta stånd hafva att söka den
öfverlägsenhet, som kunde bereda det största inflytande vid de allmänna
angelägenheternas behandling. Och då vi vid genomgående af dessa
protokoll finna att i desamma äfven lemnas en mängd upplysningar
rörande förhandlingarna inom de andra stånden och en ständig
kommunikation stånden emellan är rådande, dervid principatet länge
godvilligt tillerkännes ridderskapet och adeln, kunna vi lätt förstå, det
intresse de måste ega, serdeles då de äfven lemna en trogen kulturbild
öfver den tid, som de beröra.
Den del, som vi här närmast hafva att behandla, sönderfaller, i
likhet med den fjerde delen, uti tvenne häften ej blott genom
sin yttre fördelning, utan i en ej mindre grad genom den bestämda
karaktersskilnad, sora de deri behandlade riksdagarne hafva. I förra
häftet ligga framför oss de tvenne riksdagar, som tillhöra slutakterna
i drottning Christinas historia såsom Sveriges drottning, i det
senare mötas vi af den egentligen första riksdagen under Carl X
Gustafs regering och den betecknande begynnelseakt af en
efterräkningstid, då första uppslaget göres till den reduktion, som under
sonen, Carl XI, kom att tillämpas i ali sin skoningslösa stränghet.
Vid de tvenne i första häftet behandlade riksdagarne 1652 och 1654
står Axel Oxenstjerna ännu qvar vid statsrodret och gifver sin mäktiga
andes prägel ej blott åt gången af det hela, utan man kan nästan
våga säga det i en ej ringa grad åt hvarje detalj, ty till allt sträcker
hans omfattande snille och verksamhet äfven nu, då ålder och en
vacklande helsa synas vilja bryta de fysiska krafterna. En orättvisa skulle
dock vara att ej erkänna att han kraftigt stödjes af embetsbröderne inom
ett råd, som ined full rätt högt bär sitt hufvud, ty det är sammansatt
af landets verkliga högadel, vare sig att man ser på vunna
krigslagrar eller statsmannainsigternas djup och värde. Att samtidens mening
äfven varit sådan ses bäst af det under riksdagarnes gång ständigt
förekommande hänskjutandet af alla vigtigare riksdagsangelägenheter till
rådets särskilda bepröfning, hvarigenom dess medlemmari dubbel mening,
både såsom regering och som rådgifvare, på samma gång som
stånds-medlemmarne i det första stånd, hvilket de till följd af sina anor
eller sina förtjenster tillhöra, komma att blifva de bestämmande.
Betydelsen af de särskilda riksdagsförhandlingar, som vid de i denna
del behandlade riksdagar förekomma, är så stor, att man gerna ville dröja
vid de fleste af dem; här tillåter oss docku trymmet endast att flyktigt
framhålla några af de mest framstående. Tilläts det oss att ingå i en
närmare framställning af de för ridderskapet och adeln med öfriga stånden
gemensamma frågorna skulle vi återfinna månget drag, som äfven i våra
dagar har sin motsvarighet, och främst detta som i alla tider hos men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
