Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar ocH anmälningar.
44
till rätta med dem, se vi honom dock följande dag, den 17 Dec., vid
öfverläggning med ridderskapet och adeln på riddarhuset åter uppträda
till böndernes försvar och med tal om moderation bemöta
landtmarskalkens förnyade påminnelse, »att the godhe herrar af Rådet wille
likwäl så höglie Öfverhetens intresse som Adelens considerera och icke
tillåtha att skattebönderne således måtte en godh ordningh förstöra,
och att Rådet wille liielpa thär till at thet komma måtte till ett godt
uthslagh». »J wTeten wäl, the som wore thillstädes», sade rikskansleren,
hwad göra jag hafwer hafft med them, såsom jagh ock K. M:t
berättade, att the inthet stå till öfwerthala. ’Och kunna the hafwa skäl,
thy the blifwa också tryckte aff Fogder och andhre, att the synes
hafwa orsak att alienera sigh. Så ähr ock stor åtskillnat på ortherne,
thär dagzwärkerne göras, så at man icke seer kunna anställas med
skäl en lijkheet The hafwa nämpnt Grönbärgskan till exempel, som
fordrar allt för långe wägs dagzwärken. Offencleras ock däraff, att the
skole göra aff ett extraordinarie och aff en hielp ett ordinarium».
Naturligtvis möter rikskanslerens tal stort motstånd och
landtmarskalken förifrar sig derhän, att ban i några få ord sammanfattar hela
det missförhållande, som utgjorde tidens främsta afvigsida: det skcfva
begreppet om menniskorätt. »Wara under», säger han, »att thet fålk,
som är skapt thill träla, skole judiceras frij». Dertill svarar
rikskansleren lika bestämdt: »Thet moste man inthet säija, skatt skole the
göra, men thill drägeligheten och whanan». Landtmarskalken åter:
»Thet är allenest 4 D:r som fordras i peng:r». Rikskansleren: »Thet
är nogh, the kuna inthet så snart få 4 D:r». Landtmarskalken: »The
lia frihet nogh, then friheten för uthan». Rikskansleren: »See på allt
hwad han skall gee uth, gör räkning där på. När han allt hafwer
giordt uth, kan ban näppligen ha brödhet». Landtmarskalken: »Thet
är nogh att husbonden skall allt gifwa effter och bondhen hugna sigh
aff frihet». Rikskansleren: »Gud gifwe man kunde Öfwerthala them,
jag begärar inthet lia en fyrk aff honom i mitt grefweskap. Kunna
the inthet göra uth, inthet kan iag truga them, inthet will iagh
be-swära them».
Det är sådana taflor ur historien, som förtjena att läsas i sin
helhet och som i få drag gifva oss profbitar på hela tidehvarf, men
ock, såsom här, låta oss bakom den kloke statsmannen skåda den
verkliga menniskan.
Ur förhandlingarna vid denna riksdag kunna ytterligare hemtas
flera synnerligt betecknande drag af den sjelfrådiga ställning, som
adeln vid denna tid kommit att intaga i samhället, och skyr den ej
*) Som exempel på den tunga, som låg i denna skatteböndernes
dagsverksskyldighet kan från ett annat ställe i protokollen anföras, att somlige bönder hade så
långt till den ort, der dagsverket skulle utgöras, att det fordrades en dagsresa dit
och en dän, och att der penningar erlades för dagsverket fordrades af någre ända
till 1 I):r K:int. Detta på samma tid, då det i Skjutsfärdsordningen bestämmes
att för en mils skjuts skulle »på de stora sträckvägar som löpa åt Upsala,
Wester-åhs och Nykeping" för höets dyrhets skull betalas 6 öre k:mt och i Småland 4 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
