Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 5) Carlson: Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset. Af Magnus Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
68
rättad om hvarje gods natur efter tillgängliga handlingar. Vid
landtdagens sammankomst borde Lichton aflåta en kunglig proposition,
men noga tillse, att under deliberation icke kom hvad som i
Stockholm beslutits rörande svenska adelns i Liffland innehafvande gods,
utan blott hemställan gjordes att den liffländska adeln i lika måtto
ville sig med ridderskapet och adeln i Sverige förena». Landtdagen,
som sammanträdde den 12 Juli 1681, tillstäldes genast (len kungliga
propositionen, dagtecknad Kungsör den 27 April. Propositionen,
affattad i 3 punkter, innehöll först och främst en hemställan om
reduktionen, noga efter riksdagsbeslutets ordalydelse, vidare en begäran om
adelns bistånd till landets uppmätning och kartläggning, samt till sist
ett ganska märkligt förslag om lifegenskapen upphäfvande. Den
kungliga propositionen blef i mycket ödmjuka ordalag afslagen genom
en förklaring, som adeln afgaf den 26 Juli. I denna förklaring
åberopar adeln, att dess besittningsrätt blifvit bekräftad af biskopar,
ärkebiskopar och konungar: att Sigismund August hade »deren
Freiheiten, Immuniteten, Gerechtigkeiten und Possessionen confirmiret» och
förvandlat länsrätten till en evig arfsrätt; att Karl IX hade »die
Dorpt-sche und bald darauf die Wend- und Pernauisclie Ritterschafft, als
sie sich Dessen Bothmessigkeit unterworften, für evig bestetiget und
confirmiret»; att Gustaf Adolf lemnat dem i lugn besittning af deras
egendom; att Kristina och Karl XI sjelf stadfäst deras privilegier
samt att den senare resolverat år 1678, att »die in Schweden
vorgegangene Reduction sie nicht wieder Bewilligung graviren sollte». Sin
vägran till lifegenskapen upphäfvande på dess gods motiverar den
liffländska adeln med åtskilligt tal om böndernes »boshafte Natur»,
med försäkringar att friheten ej skulle medföra de lyckliga följder
Karl XI förespeglat, utan blott drifva dem att utrota adeln och fylla
hela landet med mord och blod, hvarjämte de, syftande på bönderne,
göra till sitt eget Stefan Bathory’s citat: »Phryges non nisi plagis
emendantur». Hvad angår de svenske regenters, af liffländarne
åberopade stadfästelse, så var den nästan af samma lydelse hos alla och
omfattade deras »förra och gamla privilegier, statuter, riddarrätt,
im-muniteter, friheter samt rättmätige och rolige possessioner och
egendomar», men hade äfven en försåtlig clausul, som i confirmationen af
1660, gifven af Karl XLs förmyndare, löd: »salvis constitutionibus et
statutis regni», och som i drottning Kristinas stadfästelse och i den,
som Karl XI sjelf afgaf den 10 Maj 1678, hade samma lydelse,
nämligen : »Oss eljest och härjämte vår och Riksens höghet och rätt uti
allt förbehållen och utan dess prejudice eller skada». På adelns
vägnar svarade Lichton med en ny inlaga till landtdagen eller rättare ett
nytt reduktionsförslag, dagtecknadt den 29 Juli och uppsatt i
öfverensstämmelse med mildringarna i hans secreta instruktion och de nya
ordres, som han på våren erhållit. Han lofvade, att adeln icke skulle
undergå reduktion af de gods. som dess medlemmar erhållit
donationsvis eller annan »legitimo titulo», innan de kommit under Sveriges krona.
Och hvad anginge de gods, som svenske kungar gifvit, så skulle blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
