Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 5) Carlson: Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset. Af Magnus Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
CARLSON: SVERIGES IiiST. UNDER KONUNGARNE AF PFALZ. HUSET.
LXIII
de återgå, som fordom varit anslagna »ad publieos usus», men äfven
med hänsyn till dessa skulle gälla, att om någon fått sådana
allodia-liter till donation eller på Norrköpings besluts vilkor och de
sedermera blifvit sålde, förpantade eller gått i arf och liqviderats, så
för-behölle sig kronan endast rätten att lösa dem. Vidare erbjöds åt
possessorerne af de kronan »caduque hemfallne» godsen att få behålla
dem på Norrköpings besluts vilkor, om vederlag icke gifvits. Såsom
det lätt synes, innebar allt detta betydliga eftergifter i 1680 års
reduktionsbeslut, och vid dem stod Karl XI fast åtminstone ett år,
hvilket synes af hans bref till Lichton den 30 Aug. 1682. På dessa nya
anbud gaf emellertid landtdagen ett nytt afslag, för andra gången
åberopande sig på Karl XI:s löften att skydda deras privilegier och
icke i något fall kränka dem. Detta gaf Lichton anledning att i en
längre skrift söka vederlägga liffländarnes argumentationer och bevisa
den rättsliga giltigheten af Karl XI:s anspråk. Skriften, som ingafs
till landtdagen den 3 Aug. 1681 och föröfrigt framkallade en
mot-skrift af adeln, är af något intresse såsom innehållande om icke
alla, så åtminstone flere af skälen, hvilka af Karl XI och hans män
åberopades för rättmätigheten af den liffländska reduktionen under
dess första mildare skede. Lichton ställer sig i sin bevisföring på
ståndpunkten af det mildare reduktionsförslag, som han i sin konungs
namn erbjudit den 29 Juli, och förklarar till en början, att de län,
hvilka svenske konungar gifvit enskilda, »sind keinesweges unter die
alten hermeisterliche oder polnische privilegia begriffen». Den
föreslagna reduktionen har derföre platt intet att skaffa med någon af
härmästarne eller polske kungar förvärfvad rätt, »sondern es ist eine
Sache, die sich auf das Recht grundet, so K. M:t competiret und
ex-presse vorbehalten ist». De beneficier, som svenske kungar gifvit,
kunna icke basera sig på härmästerliga eller polska stadgar, utan äro
underkastade svenska stadgar, hvartill hör »att konungen competerar
att disponera beneficier, som conjuncturerna och rikets säkerhet
dic-terar». De flesta af de liffländska donationerna voro äfven inrättade
efter svenska stadgar och innehades på Norrköpings besluts vilkor.
Till svar på landtdagens vädjan till de svenske regenternes
confirma-tioner af deras privilegier kastar Lichton vederbörande i ansigtet den
uttryckliga, af oss nyss anförda klausuln: »Vår och Rikets höghet i
allt oförkränkt», hvartill enligt hans åsigt i synnerhet hörde den fria
dispositionen öfver alla förläningar. Lififländarne hade äfven anfört
3:dje momentet af Karl XI:s resolution på deras besvär, dagtecknad
den 10 Maj 1678, såsom stöd för sin åsigt, att de med intet slags
reduktion kunde hemsökas; men Lichton förklarar med fullaste fog,
att det af den vid momentet bifogade clausulen framgår, att Karl XI,
undanskjutande verkställigheten af 1655 års reduktionsbeslut, sätter i
utsigt en framtida uppgörelse i ämnet mellan honom och Lifflands
ridderskap. Såsom vi sett, blef en bestämd vägran svaret å den
liffländska adelns sida på hvarje, äfven det mildaste reduktionsförslag.
Vi hafva ej tillfälle att följa saken i dess vidare utveckling; vi hafva
Hist. Bibliotek. Ny följd. /. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
