Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 9) Budinszky: Die Universität Paris und die Fremden an derselben im Mittelalter. Af R. G-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113 budinszky: die Universität paris im Mittelalter. CXIil
de, som erbjuda oss svenskar det största intresset, och vi skola derför
återkomma till desamma.
För att vara medlem af faculté des arts måste man vara
magister, och doktorat i någon af de öfriga fakulteterna fordrades för att
få deltaga i deras öfverläggningar. Hela universitetet var ett samfund
af magistrar (maltres), ej af studenter. Denna bestämmelse var
nödvändig på grund af studenternas ungdom. Man begaf sig nämligen
på den tiden ofta till Paris äfven före fyllda 15 år, åhörde
föreläsningarna och deltog i kurserna i logik o. d. långt förr, än man
uppnått en stadgad ålder. De unge studenterna slöto sig merendels till
en äldre landsman, som redan, någon tid vistats vid universitetet, och
åtnjöto under sin studietid hans personliga uppsigt och undervisning.
Detta hindrade dock ej, att studenterna, isynnerhet på 1200-talet, ofta
biträdda af sina lärare, tillsamman begingo de gröfsta förseelser,
plundrade vägfarande, lönmördade, gjorde inbrott, stormade väpnade
genom gatorna, oroade fredliga vandrare o. d. För att ega möjlighet
till kontroll öfver de oroliga elementen, påbjöds 1279 upprättandet
af listor öfver de studerande, och genom dessa, som dock ty värr ej
iinnas i behåll från äldre datum än 1333, kunna vi få fullständiga
uppgifter på dem, som idkat studier i Paris, ehuru de biografiska
anteckningarna, särdeles hvad utländingar beträffar, äro i hög grad
torftiga. Det är hufvudsakligen dessa af prokuratorerna förda
förteckningar, kända under namn af register, som vi hafva att tacka för den
kunskap, vi ega om studieförhållandena vid medeltidens äldsta och
vigtigaste universitet.
På grund af den obestridda betydelse Paris haft för hela den
europeiska medeltidsbildningen och i sammanhang dermed för
kommande tiders och slägtens utveckling, kunna vi ej annat än med glädje
helsa det intresse, hvilket på senare tider börjat visa sig för en
kritisk undersökning af det rika material, som innehåller nämnda
universitets äldre historia och som länge nog till stor del legat
obegagnadt i Paris arkiv. Digra arbeten rörande Parisuniversitetets
historia hafva visserligen redan förut flere gånger publicerats. Bland
dessa bör med allt erkännande nämnas "Historia universitatis
Parisi-ensis" (Paris 1665—73) i sex ofantliga folioband af f. d. rektorn vid
samma universitet Bulæus (Du Boulay), hvilket arbete dock, på grund
af dess "vidtsväfvande, kritiklösa och tröttsamma metod" (Savigny), *)
egentligen torde ega betydelse genom den rikedom på iirkundligt
material, som der förebringas och hvaraf mycket sedan författarens tid
under en vårdslös förvaltning förskingrats. Creviers arbete öfver Paris-
’) Bulæus är en bland dem, som på god tro förklara Karl den store såsom
universitetets grundläggare och upphofsman till indelningen i fyra fakulteter. Denna
villfarelse behöfver nu mera ej ens någon vederläggning. Att Karl den store på
1400-talet genom tyskarnes växande inflytelse uppböjdes till tyska nationens och
hela universitetets skyddspatron, hade ingalunda någon så djup anledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
