Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
31
konungens i Polen frånvaro förman och hufvud vara skall"
och redan den 8 Januari kunde försäkringsbrefven mellan honom
och dem vexlas 2), hvarpå de samma dag förelästes för den efter
Johans bisättning den 31 Dec. 1592 ännu i Stockholm samlade
adeln, som bekände hertigen såsom den förnämste i regeringen
och lofvade att rätta sig efter den ingångna föreningen 3).
Granskar man närmare dessa försäkringsbref4), som just innehålla de
Vilkor, på hvilka hertigen och rådet tillsammans öfvertogo
regeringen, så visar det sig, att den förres grundsatser nu vunnit
en fullständig seger öfver dem, som i Kalmare stadgar gjort sig
gällande. Att hertigen under konungens frånvaro skulle såsom
den närmaste arffursten, "som till ålder och förstånd kommen är",
äga att förordna om rikets högnödiga och vigtiga saker,
framställes i hans egen försäkran såsom en gifven sak och motsäges
ej häller i rådets ; och dessa herrar, som förut ej velat medgifva
honom något annat inflytande på styrelsen än rättigheten att
tillsätta en af regeringsherrarne, erkänna honom nu såsom "den
förnämste uti regeringen", hvilken de lofva att bevisa "ali
tillbörlig trogen rättrådighet, ödmjukhet, ärevördning och välvillig
tjänst", och utan hvilkens "råd, höga betänkande och samtycke"
de förbinda sig att i regeringsärenden intet företaga. A andra
sidan lofvade hertigen att i riksens saker intet företaga eller af
enskildt råd besluta, med mindre riksens råd skulle därom
veterligt vara, och han och de — "vi samtligen" — därom beslutit
och samtyckt5). Detta stadgande innebar dock ej, att frågorna
skulle af hertigen och rådet afgöras enligt de flesta rösterna,
utan meningen var tydligen, att den ordning, som denna tid
vanligen iakttogs vid konungens och rådets förhandlingar, då den
*) Karls registr. 1593. Denna hertigens framställning synes bekräfta min
ofvan uttalade förmodan, att någon sådan öfverenskommelse förut ej blifvit
ingången.
2) Den 7 Januari sände rådet till hertigen sin "förskrifning", hvilken
dp säga sig hafva uppsatt efter hans vilja, och med hvilken de hoppades att
Kan skulle blifva nöjd, så att de förskonades från ytterligare ändringar. Acta
historica 1593.
3) Riksdagsacta. Kgl. Riksark.
4) Se Stjernman a. st. I pp. 390 o. f., där både hertigens och rådets
förskrifningar äro intagna.
5) Dessutom förklaras — med tydlig hänsyftning på händelserna under
de senaste åren af Johans regering — att det skulle vara riksråden "fritt
[och] tillåtet tala och råda utan något misshag, det dem på deras välbetrodda
kall och eds vägnar egnar och bör att göra".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
