Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ß. J. BOETHIUS.
32
förre skriftligen framstälde sina förslag, hvarpå rådet in corpore
efter föregående öfverläggning — likaledes skriftligen afgaf sitt
betänkande, äfven nu skulle varda gällande, och att hertigen och
rådet i dess helhet sålunda hvar för sig skulle yttra sig om
regeringsärendena l). En utvidgning utöfver den makt, som
landslagen härvid tillerkände rådet i förhållande till honungen synes
väl nu hafva medgifvits det samma, då här äfven talas om dess
samtycke; men om detta också kan betraktas såsom en eftergift*
af hertigen, så bör dock ihogkommas, att den egentliga
betydelsen af uttrycket "råds råde", hvarmed landslagen angifver rådets
andel i styrelsen, vid denna tid ej var närmare faststäld 2), och,
såsom längre fram skall visas, var det herrarnes mening att det
samma just skulle anses liktydigt med rådets samtycke, samt
således ej häller konungen erhålla större makt än som nu
medgafs hertigen.
Klart är emellertid, att en dylik ordning, hvarigenom
regenten och rådet kommo att framstå nästan såsom tvänne
hvarandra sidoordnade makter, lätt kunde gifva anledning till
allvarsamma olägenheter, hvilka endast syntes kunna undvikas, om
endera ägde tillräckligt anseende och kraft att vid inträffade
meningsskiljaktigheter göra sin vilja gällande. Faran för
allvarsamma slitningar måste också under närvarande förhållanden
blifva så mycket större, då på båda sidor stodo personer med
så utpräglade karaktärer som hertigen och de i rådet nu åter-
Naturligtvis kunde denna ordning endast iakttagas, när rådet var
samladt, hvilket denna tid, såsom bekant är, blott inträffade, då vigtigare frågor
förehades. De löpande regeringsärendena synes hertigen vanligen hafva afgjort
antingen på egen hand eller ock i samråd med de rådsherrar, som förde
befälet på Stockholms slott. Stundom inhemtade dessa de i landsorten spridda
riksrådens mening, innan de svarade på hertigens framställningar, och
stundom finner man ock, att hertigen själf omedelbart vändt sig till vissa af de
rådsherrar, som vistades på sina gods. Exempel på dessa olika sätt att gå
till väga anföras i det följande. I en skrifvelse till rådet af den 14 Januari
1593 föreslog hertigen, att ett allmänt rådsmöte skulle hållas B gånger om
året, nämligen om hösten för att bestämma, "hvad som utgöras skall", om
vintern för att bestämma, huru det skulle användas, och om våren för att sätta
det i verket. Dessemellan borde vissa af riksråden, hvart och ett under ett
fjärdedels år, ständigt våra till städes. Karls registr. 1598 A. Detta förslag
kom dock ej till verkställighet.
2) I Ture Jakobsson Rosengrens lagförslag under Karl IX:s egen regering
gjordes, såsom bekant är, äfven konungen beroendfe af rådets samtycke. Detta
förslag antogs väl ej af Karl, men i det lagförslag, han sjelf 1609 framstälde,
talas äfven om rådets samt dessutom ständernas samtycke i flera vigtiga fall.
Ännu under Karl XI:s förmyndare uttalades i rådet sådana åsigter som att
räds råde var liktydigt med rådets samtycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
