Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ß. J. BOETHIUS.
34
bragtes mellan hans farbroder och de i onåd fallna herrarne, så
följer dock ej däraf, att hans mening yar, det desse nu af Karl
skulle insättas i sina förra ämbeten och förmoner. De anförda
orden i hans bref till hertigen innebära ej något sådant, och
enligt en uppgift skall han till och med i ett bref till herrarne hafva
förklarat, att ehuru han ej yar obenägen att låta dem återinträda
i rådet, ville han dock uppskjuta att bestämma något härom,
tills han hunnit sända en fullmyndig legat till Sverige
Såsom i det följande skall visas, synes Sigismund dessutom ej
varit fullt belåten med att hertigen utdelat förläningar, och
troligt är, att hans afsigt varit att själf bestämma de vilkor, på
hvilka herrarne skulle återfå sin förra maktställning, samt att
hertigen sålunda häri gått honom i förväg. Också är det bref,
hvarmed herrarne den 26 Januari 1593 underrättade Sigismund
om sitt återinträde i rådet, hållet i en urskuldande ton, som
synes antyda, att de ej varit utan oro för, huru det steg de tagit,
af honom skulle uppfattas. De omtala, att den "enskilda tvist",
som varit mellan hertigen och dem, nu blifvit alldeles förlikt
på vilkor, som konungen kunde lära känna af medsända kopior
af förlikningsbrefven, och uttrycka sin förhoppning, att han ej
skulle låta sådant sig misshaga, då de förbehållit sig sin trohet
mot honom. Hvad deras återinträde i rådet anginge, hade både
hertigen och de öfriga rådsherrarne yrkat därpå, och ehuru de
vilkor, som de nu på fjärde året varit underkastade, kräfde, att de
återvände till sina hem, och deras iråkade olycka samt det
trångmål, hvari de genom förlusten af sina förläningar kommit, snarare
syntes böra afhålla dem från riksens saker, så hade de dock,
efter som hertigen och rådet trängt därpå, och trogna tjänare ej
under konungens frånvaro kunde vara för många, ej velat
undandraga sig, och hoppades nu, att könungen ej skulle låta sig
misshaga, att de "mera fordrade än själf kräfde och därtill begärige",
inträdt i riksens beställning, förr än de bekommit konungens
bud och befallning 2).
j) Verving a. st. I p. 137. Det ifrågavarande brefvet har jag ej kunnat
återfinna, men enligt Vervings uppgift var det dat. den 30 Januari 1593 och
hans redogörelse därför är sådan, att man ej kan antaga annat, än att han
eller J. A. Messenius, på hvilkens "historia om orsakerna till oenigheten
mellan Sigismund och hertig Carl" (Kgl. Bibi.) denna del af hans arbete är
grundadt, verkligen sett brefvet eller en afskrift däraf.
2) Act. bist, 1593.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
