Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
33
insatta herrarne, och da det dessutom för rådet låg nära till
hands att, för den händelse hertigen i strid med dess åsigt ville
genomdrifva sin mening, söka ett stöcl hos den frånvarande
konungen. Sådant blef också såsom bekant är det slutliga
resultatet af hertigens och rådets samregering, men vid denna tid
förekommo ej några frågor, som kunde föranleda en brytning,
och förhållandet inom regeringen synes till en början hafva varit
det bästa.
Sedan sättet för regeringens förande under konungens
frånvaro sålunda blifvit ordnadt, befinnes hertigen äfven så
småningom hafva uppfylt sitt löfte att låta de i rådet nu insatta
herrarne åter af kronan erhålla förläningar och underhåll *). En
fråga af intresse är den, huruvida den sålunda mellan hertigen
och herrarne åvägabragta förlikningen var för konungen behaglig
eller ej. Att Sigismund ej ämnat fortsätta sin faders
förföljelser mot de anklagade, framgår af de förböner, han redan under
Johans lifstid för dem fälde, och bestyrkes ytterligare af hans
bref till Karl af den 17 December 1592, hvari han uppmanar
denne att för hans skull låta den vrede och onåd falla, som han
möjligen till någon kunde hafva fattat, på det han —
Sigismund — måtte finna ett roligt och fridsamt regemente. Innan
detta bref kom hertigen till handa, hade emellertid denne både
börjat och afslutat underhandlingarne om förlikningen, som
sålunda kan sägas hafva kommit till stånd utan konungens
medverkan, om också i öfverensstämmelse med hans önskningar.
Men om också Sigismund med nöje såg, att en försoning åväga-
1) De upplysningar, som registr. härom lemnar äro följande: Den 11
Januari utfärdade hertigen befallning om, att Erik Sparre skulle återfå de gods,
som han under Johans regering genom byte förvärfvat, och den 27 Januari
tilldelade han honom såsom förläning hela den årliga räntan af Öja och
Ve-stermo socknar samt den 4 Februari ytterligare räntan af Råby socken. Ture
Bjelke blef den 25 Januari häradshöfding i Åkerbo härad samt den 10 April
lagman i Tiohärad, återfick den 27 Januari ’?ett hof Fogelsång" i Livland
och erhöll den 4 Februari såsom förläning den årliga räntan af Vist, Svinesta och
Skede socknar; på samma sätt erhöll Sten Baner den 15 Febr. räntan af Eneby,
Oppeby, Kilstada, Hägerstada och Tjäresta socknar. Den 29 April återfick
Gustaf Banér den häradshöfdingebefattning öfver Vallentuna härad samt Ryds
och Danderyds skeppslag, som Johan fråntagit honom, och den 7 Juni
tilldelar hertigen Hogenskild Bjelke genom ett bref, hvari säges, att Bjelke en
tid lidit stor skada och måst umbära sitt underhåll, Gudhems härad i
Vestergötland och 3 socknar i Östergötland. Äfven den af Johan förföljde Karl
Horn samt hans fader Henrik Klasson återfingo af hertigen de förläningar,
som Johan indragit. Karls registr. A. 9 Mars 1593.
Iii Ä t. Bibliot e.h. 1877. ’ 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
