Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. J. BOETHIUS.
38
frågan åter å bane. Presterna synas härvid hafva tagit
initiativet, då de den 3 Januari till hertigen och rådet inlemnade
en Supplikation om sammankallandet af ett allmänt kyrkomöte.
Endast genom ett sådant, säga de, kunde den förra oordningen
afhjälpas. De hade också med mycken hugnad förnummit, att
hertigen härom hade ett allvarligt och gudligt betänkande, och
de bönföllo nu, att mötet med det första måtte beramas, så att
de, medan de voro samlade, därom kunde erhålla en
förskrifning Hertigen föredrog nu åter frågan för rådet och skall
vid detta tillfälle hafva hållit ett tal2), hvari han uttryckligt
förklarade, att konungens arfsrätt hvilade på den evangeliska läran,
så att denna ej af honom kunde förändras, med mindre han ville
gå qvitt regementet. Hans mening vore dock ej, att man skulle
förneka Sigismund kronan, men man borde affordra honom
sådana vilkor, att hertigen såsom rikets arffurste och ßikets råd
såsom dess förnäma ledamöter skulle, ifall häremot brötes, hafva
fog, skäl och rätt att oförkränkt deras ärliga namn och
existima-tion, sådant väldeligen afböja och fördämpa. Rådet synes utan
motsägelser hafva gifvit sitt bifall till förslaget3), och den
8 Januari kunde hertigen underrätta den i Stockholm
samlade adeln om att ett "prestmöte" skulle sammankomma den
sista Februari. Adeln önskade lycka därtill4), och strax därpå
utfärdades af regeringen kallelsebrefven till presterskapet, stälda
till de särskilda stiftens biskopar och capitulares 5). Om sålunda
*) Riksdagsacta 1598.
2) Verving, från hvilken ock redogörelsen för detta tal är hemtad, a. st. I
p. 125 o. f., säger väl, att det hölls, då hertigen framstälde ett förslag om att
förutom conciliet äfven en riksdag skulle sammankallas, men talets innehåll
visar, att frågan just rörde sammankallandet af ett möte för att ordna de
religiösa förhållandena.
3) Hvilken dag det definitiva beslutet fattades, är ej rätt klart. Verving
a. st. I p. 128 och Fryxell a. st. IV p. 151 uppgifva, att det skedde den 31 Dec.
1592, men detta motsäges däraf, att presternas supplication såsom ofvan
nämndes, är daterad den 3 Januari 1593. Om de anklagade herrarne återtagit sina
platser i rådet, då beslutet fattades, känner jag ej, men att de gillat
detsamma, ses däraf, att de sedermera undertecknat kallelsebrefven.
4) Riksdagsacta 1593. Sannolikt var det med anledning af presterskapets
begäran och adelns på detta sätt inhemtade bifall till mötet, som hertigen och
rådet sedermera ansågo sig kunna för Sigismund uppgifva, att mötet blifvit
"bevilligadt" efter Rikets ständers allmänna och enhälliga begäran.
5) Kallelsebrefvet till Skara stift, som i registraturet är intaget såsom
prof, är i registr. A dat. den 9 och i registr. T. den 10 Januari. I Oxenst.
saml. finnes ett kallelsebref till biskop Nils (troligen i Vexiö) dat. den 17 Ja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
