Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
47
Yid mötet finner man, att en meningsskiljaktighet
förekommit angående frågan, huruvida Bjelke skulle afsändas blott på
regeringens vägnar eller äfven på ständernas *). Hvilkendera
meningen varit hertigens, finnes ej uppgifvet, men den senare
blef emellertid den segrande, i det instruktionen utfärdades
äfven i ständernas namn. Det skäl som anförts emot att dessa på
sådant sätt skulle åberopas var det, att deras råd ej blifvit
in-hemtadt 2), och då detta verkligen innebar en oegentlighet, sökte
man godtgöra den genom att efteråt gifva dem del af
instruktionen. De sändebud, som för detta ändamål afskickades till
landets olika delar, skulle såsom skäl för att man först nu
underrättade om legationen anföra, att tidens korthet ej medgifvit att
på förhand därom underhandla i landsorterna samt att regeringen
ej velat kalla alla rikets fullmäktiga tillhopa på ett rum för att
ej därigenom förorsaka kostnad. Man hoppades därför att de ej
skulle ogilla det steg som tagits, då konungen var närmaste
arftagare till riket, och hertigen och rådet i instruktionen
ihogkom-mit rikets religion och frihet samt begärt bekräftelse därpå.
Hade rikets undersåtar något ytterligare, som de efter Sveriges
lag eller tidens lägenhet ville frambära för konungen, skulle
detta stå dem fritt, då denne inkommit i riket3).
men att Hogenskild Bjelke ej varit närvarande vid mötet, ses af ett bref från
hertigen den 24 Maj, hvari denne säger sig hafva väntat, att Bjelke skulle
infinna sig, men då så ej skett uppmanar honom att skriftligen gifva sin
mening till känna. K. Reg. 1593 A. Huruvida han hörsammat denna
uppmaning, har jag mig ej bekant. Att Gyllenstjerna ej kallades, berodde däraf,
att meningen var, att ett nytt möte om samma sak skulle hållas i Stockholm,
där han såsom ståthållare fortfarande uppehöll sig. Emellertid uppgaf
hertigen för att vinna tid denna plan och begärde den 14 och 24 Maj att
skriftligen få veta hans mening, K. Reg. 1593 A, men erhöll då från Gyllenstjerna
det bekanta svaret, att de polniska handlingar gingo vidt öfver dennes förstånd,
men att han förmodade, att de andra herrarne skulle finna medel och utvägar.
Verving a. st. I p. 181. Äfven Erik Gustafsson fick den 14 Maj en
uppmaning att skriftligen meddela sitt betänkande. K. Registr. 1593 A.
*) I de ofvan omtalade brefven till Nils Gyllenstjerna och Hogenskild
Bjelke af den 24 April underrättar hertigen dem om tvisten — "efter wij oss
emellen hafwe atskillelig, mening antingen det skall skee på Stendernes wägne
och deris namn med insätties heller icke" —, med anledning hvaraf han sände
2 förslag till instruktion och bad dem underteckna det, som de gillade.
2) Hertigens uppgift i det ofvan omtalade brefvet till Hogenskild Bjelke
af den 24 Maj.
3). Fullmakt för Axel Bjelke, Sven Månsson och Thure Jakobsson att
handla med allmogen i Östergötland, dat. den 26 Maj. Genom en
biinstruk-tion erhöllo de äfven uppdrag att upptaga bekräftelse på Upsala mötes beslut.
(Se ofvan p. 42 n. 3, där redogörelse äfven lemnas för dessa landskapsmötens sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
