- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
57

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.

57

finner man äfven, att hertigen omedelbart vändt sig till
krigsfolket för att förmå detta att skilja sig från marsken. Genom
ett bref af den 29 Mars uppmanade han nämligen de
norrländske knektarne, att de, såsom han förut låtit tillskrifva dem, ej
skulle akta hvad Klas Flemming af enskildt råd utan
regeringens vetskap och vilja kunde befalla antingen om resan mot
konungen eller något annat. Hvad resan anginge skulle
regeringen utan Hemmings företagande därom beställa, så att den
kunde lända riket och dess inbyggare till nytta ’). 8. d. skref
han äfven ett strängt bref till Flemming själf med förmaningar
att ej söndra sig, på det han ej skulle "förorsakas tänka till
andra medel". Han säger sig hafva förnummit, att Flemming
gifvit befallning, att blott en del af "fetalien" i Finland skulle
sändas till Narva, men det mesta användas för flottan, samt
uttryckte med anledning häraf sin förundran öfver, att Flemming
bekymrade sig så mycket om konungens hemresa, då han
(hertigen) därom ej erhållit det minsta besked. Fetalien borde
därför skickas till fästningen, ty om denna ginge förlorad "af
matlösa" skulle Flemming ansvara därför. Om konungens hemfärd
skulle hertigen och rådet draga försorg, så snart de erhållit
’konungens befallning 2). Oaktadt hertigen sålunda till och med
använde så betänkliga medel som att uppmana soldaterna till
olydnad mot sin befälhafvare och att draga tvisten mellan sig och denne
under deras dom, kunde han dock ej inverka något på den
oböjliga marsken3), och lika litet uträttade Stenbock4). Hertigen

uppmanade han Flemming att gifva till känna, hvad som härmed menats. För
öfrigt borde undersåtarnes ed "följa efter och ej föregå konungens kröningsed".
Flemming hade då med anledning af att Johan Sparre såsom sändebud från
Sigismund kommit till Finland ej blott låtit krigsbefälet å nyo afgifva en
förskrifning, utan äfven tagit en sådan af de finska ständerna. Bland Acta
hist. 1593 finnas kopior af denna förskrifning dat. den 4 Mars 1593. Däri
förekommer bl. a. en förbindelse af dem, som kunde erhålla befäl på slotten,
att ej på dem insläppa någon om hvars trohet mot konungen fans det minsta
tvifvelsmål eller för sådana personer uppenbara det, som vore värdt
förtegenhet, och sannolikt är det härpå, som hertigen nu syftar. Denna förbindelse
är äfven undertecknad af Karl Gustafsson, som dock först efter sin ankomst
till Finland kan hafva under skrifvit den. Jmfr Verving a. st. I p. 170.

») Karls registr. 1593 A.

2) Ibid.

3) Det svenska fotfolket skall emellertid utan Flemmings lof hafva
återvändt till Sverige. Yerving a. st. I p. 171.

4) Denne skall också enligt Yerving, hvilkens framställning bestyrkes af
Stenbocks namn på förskrifningen till Sigismund, hafva helt och hållet rättat
sig efter sin svåger. För hertigen synes han dock hafva sökt framställa sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free