Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
89
såsom ock alla andra riksens ständer i lika måtto" l) ; den andra
innehåller åter en detaljerad redogörelse för hvilka de urminnes
privilegier voro, som man sålunda önskade få åtnjuta 2).
I "orationen" finner man den uppfattning, som högadelns
korryfeer hyste om den närmast förflutna tidens historia, tydligt
uttalad, och hela deras politiska åskådning utvecklas här med
en klarhet i framställningen och skärpa i bevisningen, som
förtjänar ali beundran. Från och med Kristian II:s tid framställes
riket såsom hemsökt af ständiga olyckor — krig och tyranni i
ständig växling; af dess dåvarande tillstånd lemnas en i
synnerligt mörka färger hållen skildring, och i motsats däremot målas
forntiden så mycket ljusare. Man ansåg dock, att bristerna
kunde botas, men det förnämsta medlet härtill vore, att
konungen "förlossar dem utaf allt det, som tungt, odrägligt eller
olagligt vara kan, och upprättar igen lag, skäliga och tillbörliga
vilkor och friheter som hvar och en efter sitt stånd och värde
njuta bör". Imellertid väntade man sig här den invändningen
"att efter riket är vordet ett arfrike, så hafver man icke skäl
att fordna eller betinga någon ed och löfte af konungen",
hvarför denna åsigt underkastas en utförlig och skarpsinnig
vederläggning. Då många potentater med stora tillbud traktat efter
rikets evärdeliga besittning, men "denna titel" ej blifvit
någon inrymd före konung Gustaf, förklaras det vara orimligt, om
man åt denne ej blott skulle bortgifvit titeln (arfsrätten) utan
ock sina förra vilkor och privilegier. Det kunde ej häller
bevisas, att ständerna vid arfföreningens upprättande afsagt sig sina
rättigheter, och utan ständernas samtycke hade konung Gustaf
ej kunnat något "i så måtto förändra". Själf hade han också
förklarat, att arfföreningen vore gjord, för att ständerna skulle
komma till deras fullkomliga frihet och rättigheter. Hvad det
angick, att en arfkonung borde "regera absolute" 3) förklaras, att
]) Handlingen linnes bland Riksdagsacta 1590—4.
2) Bland acta ang. Riddersk. och adeln I finnes såväl Erik Sparres
egenhändiga koncept till denna del af adelns framställning med en mängd
ändringar, som åtskilliga afskrifter. Dessa handlingar kallas här postulata nobilinm,
hvilken benämning också närmast synes lämpa sig för denna del af
framställningen, då den andra blott är en "vältalig framställning som innehåller
allmänna politiska åsigter och betraktelser". Svedelius: minne af riksrådet och
rikskansleren Erik Larsson Sparre. Svenska akademiens handlingar. D. 46
p. 242 n.
*) Såsom bekant hade Johan under sina sista år förklarat sig vilja regera
såsom "absolut konung". Se Geijer a. st. II p. 291.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
