Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
S. J. BOETHIUS, 76
"därom är i Sverige icke mycket hördt vordet till för ene", ocli
bland andra bevis däremot anföres konung Eriks afsättning, om
hvilken det säges att den ej med någon rätt kunnat ske, om han
varit fri från alla vilkor. Dessa bevis mot att arfrike var det samma
som envälde kunde, såsom lätt inses, tillämpas på den vid
skriftens framlemnande ännu oafgjorda frågan om konungen var
skyldig att afgifva den äskade allmänna försäkringen, och man
underlät ej häller att däraf draga en sådan konklusion. De hade väl
förmodat, heter det nämligen, att konungen redan skulle gjort
den försäkring, som de genom riksens sändebud underdånigst
begärt; de tackade dock för den förtröstning, som skedd är, men
bådo nu, att med försäkringen ej ytterligare måtte fördröjas.
Emellertid var det ej blott om rikets frihet i allmänhet som här var
fråga, utanj främsta rummet om adelns friheter, och meningen
med beviset för att ständerna ej genom arfföreningen bortgifvit
sin förra frihet är tydligt den, att man sålunda hade rätt att
kräfva ej blott lag och frihet i allmänhet, utan ock de friheter
och privilegier, som adeln före arfföreningen hade ägt, nämligen
för så vidt de ej strede mot denna. Ja, det framhålles till och
med, att man efter arfföreningen borde kunna vänta sig större
friheter än förut; ty då yalkonungar, som allenast för sin lifstid
voro tillsatta, "utdelat goda vilkor och privilegier", gifves hvarje
oväldig att betänka, "om sådant icke fast mer och ymnigare
borde ske af dem, som till evärdelig tid, födde och ofödde, keste
och vedertagne äre".
Emellertid hade de försport, att några kommit dem så ihog,
att de stodo efter utländska, stora och otillbörliga vilkor, och att
inga privilegier varit före konung Gustafs tid. Dessa och några
andra dylika påståenden upptagas därför till vederläggning och
beträffande de utländska friheterna förklaras, att därom var dem
föga kunnigt, "famle och intet därefter, utan [efter] hvad som
här varit hafver". — "Ack nådig konung" — heter det vidare —
"det är för Gud en ringa ting och ingalunda den mödan värd att
E. K. M. sig däruti längre "betänker ; kan ock icke häller vare
ringare, så framt det lofliga adelsstånd skall här i riket blifva
vid makt"
Hvad innehållet af denna intressanta handling för öfrigt angår, få vi
hänvisa till Svedelius a. st. p. 242 o. f.? hvilken därför lemnat en utförlig
redogörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
