Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
93
Återställandet af förhållandet under den senare medeltiden,
då rikets "land, slott och län" blott mot skyldighet af tjänst
fördelades mellan mäktiga länsinnehafvare, hvilka konungen i
trots af landslagens tydliga stadgande ej ägde makt att fritt
till- och afsätta1), är uppenbart det, som åsyftas med denna
framställning 2).
I den fjärde punkten begäres, att lagmän och
häradshöfdin-gar skulle väljas och stadfästas enligt lagen bland adelsmän inom
häradet samt få njuta sina rättigheter och att dylika tjänster ej
måtte räknas såsom underhåll och förläning. Ingen borde
dessutom få hafva 2 häradshöfdingedömen eller häradsdom i egen
lagsaga 3).
Den 5:te punkten handlar om adelns "russtjänst och
uppfordring", som borde ske "efter lagen och ej längre eller vidare".
Adelsmän borde ock njuta "tillbörligt skadestånd och vederlag
för det de på riksens utfärder mista häller ock elljest i
konungens resor förtära". Dessutom begäres, att ofrälst man, som
sådant ärligen och manligen mot rikets fiender förtjänar och kan
göra rosstjänst, ej måtte "sönjes" (nekas) frälse, samt att skatte
må kunna förvandlas till frälse, liksom frälse till skatte.
I den 6:te punkten fordras, att adelsman ej måtte fängslas,
till heder och ära försmädligen utropas eller beröfvas gods, vare
sig ärft eller förtjänt, utan att han blifvit därtill dömd af rådet
eller sina likar, samt att konungen ej skulle tro något förtal,
särdeles om rådet. Förtalade någon en annan, skulle rättegång
anställas dem emellan. Dessutom borde ingen, "eho han hälst
vara kan", försvara eller hägna den andres hjon eller tjänare,
"som med ominne bortlöper".
1) Jmfr Forssell a. st. I. Inledningen.
2) Att man oaktadt medgifvandet, att förläningar icke mer kunde gifvas
så ymnigt som fordom, ej blott önskade tillbaka de gamla vilkoren för länens
besittning, utan väl äfven den forna ymnigheten, synes framgå däraf, att i
konceptet till postulata nobilium bland de handlingar, som skulle styrka,
hvilka förmoner adeln fordom haft, äfven finnes en afskrift af den 1485
upprättade förteckning på länen, hvilken utvisade den dåvarande fördelningen af riket
mellan konungen och herrarne. Handlingen till en del anförd af Forssell a. st.
I p. 20 efter 2 kopieböcker, hvilka sannolikt tillhört Erik Sparre eller någon
af hans samtida. Riksark. Till förfullständigande af Forssells uppgift må
nämnas, att både i kopieboken J. I och i konceptet ej blott Aska härad, utan
äfven Vermland och Dal upptagas såsom lydande under Vadstena gård. I de
renskrifna exemplaren af postulata nobilium är ej denna handling intagen.
3) Jmfr adelns förslag härom. Se ofvan p. 87 n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
