Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
97
Sådant är det hufvudsakliga innehållet af denna märkliga
framställning, som med skäl kan betraktas såsom ett fullständigt
uttryck för den dåvarande svenska aristokratiens hela politiska
uppfattning. Att aristokratien häruti med skicklighet och kraft
förde den lagbundna frihetens talan gent emot anspråk, som stodo
i strid med det svenska samhällsskickets ande, bör till fullo
erkännas, men det oaktadt kan hon dock ej fritagas från att
därigenom själf hafva åsyftat mycket, som lika illa öfverensstämde
med svensk statsrätt och vilkoren för fäderneslandets lyckliga
utveckling. Visserligen erkändes i postulata nobilium
arfföreningen helgd, och vi tro äfven, att man hade fullkomligt rätt i
påståendet, att de framstälda fordringarne ingalunda stredo mot
denna. Men till arfrikets införande inskränker sig ingalunda det
verk, som Gustaf Vasa utförde till den svenska konungamaktens
stärkande. Det fortgick under hela hans regering och bestod i
korthet sagdt däri, att han öfver de enskilda intressena, för hvilka
under unionstiden statens rätt nästan gått under, återupprättade
konungamakten och med det samma samhällsmyndigheten till
hvad den enligt rikets gamla lagar var ämnad att vara. För
detta mål verkade han, då han krossade kyrkans med
samhällsordningen oförenliga makt, då han återförde rådsmyndigheten
inom dess gamla gränser och nedslog bondeupproren, och ej minst
då han, stödd på landslagens bud, bröt medeltidens länsväsende
och i dess ställe satte åtminstone en begynnelse till en kunglig
ämbetsförvaltning l). Redan före 1544 var allt detta i hufvudsak
genomfördt och arfföreningen bildar blott så att säga kronan på
verket eller innebär endast ett betryggande för framtiden af den
nyskapade konungamakten. Utan det verk, som konung Gustaf
för öfrigt utförde till konungamaktens stärkande, skulle
arfföreningen blott blifvit en form utan innehåll, och då postulata
nobilium verkligen åsyftade att i mycket omintetgöra detta verk,
så låter det sig ej neka, att aristokratien, oaktadt hon gaf sitt
fulla erkännande åt arfsrättens helgd, dock nu angrep den nya
konungamakten, sådan konung Gustaf till rikets båtnad den
upprättat.
Hogenskild och Klas Bjelke, Axel och Erik Lejonhnfvnd, Erik Sparre, Gustaf
och Sten Banér, Göran Posse och Gustaf Båt. Flemming har således ej häller
i denna sak samverkat med sina embetsbröder, men deremot skulle detta varit
fallet med Axel Lejonhufvud.
Se härom Forssell a. st. I. kap. I.
Hist. Bibliotek. 1877. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
