Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
98
Detta skedde dock ej därigenom att hon fordrade, att denna
konungamakt skulle vara lagbunden, utan felet låg däri, att hon
under namn af laglig frihet ville återupplifva de inkräktningar
i konungens och de öfriga samhällsklassernas rätt, som
aristokratien under oroliga tider tillåtit sig, och hvilka i själfva verket
voro stridande ej blott mot en sund samhällsutveckling, utan
äfven mot rikets gamla lagar.
Emellertid nöjde man sig ej med att blott framställa sina
fordringar, utan man utarbetade äfven ett fullständigt förslag till
de nya privilegierna, i förhoppning att konungen före kröningen
skulle därpå meddela sin bekräftelse 1). Detta förslag
öfverensstämmer i det närmaste med postulata nobilium, och vissa
punkter äro endast mera utförda eller något modifierade. Så heter
det här uttryckligen, att nya riksråd skulle tillsättas "efter
samtliga riksens råds medbetänkande", och konungen i vigtigare saker
ej få företaga något "utan deras och samtliga ständers råd och
samtycke" 2). Vidare skulle konungens befallningsmän ej få befatta
sig med häradsallmänningen mera, än som lagboken utvisade
om konungens treding, och adeln få upprödja så mycket af
allmänningen, som svarade mot deras egendom. Om russtjänsten
stadgas i enlighet med Johans privilegier, att en häst och karl
skulle utrustas för hvarje 400 marks ränta af arfvegods 3), samt
att adeln i fredliga tider blott skulle behöfva utgöra hälften så
stor russtjänst under vilkor, att den, när så behöfdes, kunde skaffa
tillräckligt med folk, men med afseende på landböndernas
skyldighet att, när adeln gjorde russtjänst, deltaga i gärder och
ledungslama är här föreskrifver att de antingen skulle vara
befriade därifrån, eller ock adeln erhålla fritt underhåll såsom ko-
1) Bland acta ang. ridderskapet och adeln I finnas flera exemplar af
detta förslag. På ett af dessa, som är försedt med ändringar och tillägg,
skrifna med Hog. Bjelkes stil, är antecknadt: "Om adelns försächringh på
deri s privilegier, ställt den 9 och af migh förendredis d. 11 Februarij 94 i
Upsala", och ett annat med dylika ändringar är dateradt den 18 Febr. Den
försäkring för Ridderskapet och adeln af den 11 Febr., som finnes hos Stjernman
a. st. I p. 394, kan således då ej hafva blifvit utfärdad och är i sjelfva
verket ej något annat än rådets förslag, i det närmaste öfverensstämmande med
de nämnda koncepten. Jmfr Yingqvist a. st. p. 119 n. I den i texten
intagna redogörelsen för förslaget har jag följt Stjernman.
2) I Hog. Bjelkes förslag är här tillagt: "heller till ded minste de
för-nembstes råådh och samtycke". I förslaget af den 18 Febr. säges blott, att
konungen skulle regera riket med Råds råde.
3) Om förläningsränta nämnes ej något. Värderingen af räntepersedlarne
är den samma som i Johans priviligier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
