- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
100

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

100

Yare sig att Sigismund ansåg dessa anspråk öfverdrifna, eller
hans missnöje öfver rådets och den öfriga adelns hållning med
afseende på den religiösa frågan bestämt hans handlingssätt,
visade han sig emellertid föga tillmötesgående. De föreslagna
privilegierna vunno ej hans stadfästelse, och hela frågan uppsköts
såsom vi sett till efter kröningen 1). Härigenom hade man
förlorat det kraftigaste medlet att tilltvinga sig Sigismunds bifall,
och ehuru denne lofvat att "strax" efter kröningen utfärda
ständernas privilegier, befinnes han dock äfven i denna sak hafva
följt sin vana att draga ut på tiden. Den 30 Maj gjorde
riksråden ett försök att få saken afgjord, i det de då förestälde
konungen, att bästa sättet att lemna efter sig "glada, välvilliga,
trygga och trogna undersåtar och tjänare" vore att låta alla
ständer bekomma deras skäliga och lagfångna privilegier, samt
uppmanade honom att dem stadfästa, såvida de hade lag och skäl
med sig och ej vore förbrutna eller uppsagda 2), men Sigismund
svarade härpå blott, att han ej vägrat något stånd de privilegier,
som det haft under konung Johans tid, och att han för "gemena
adelsstånd" yttermera något förbättrat dem, om de därmed läte
sig nöja 3). Hvad hans egentliga mening var, fick man
emellertid ej veta, förr än efter hans afresa till Polen, då det befans,
att han den 10 Juli verkligen utfärdat nya adelsprivilegier.
Dessa innehöllo emellertid ej något annat än en bekräftelse på
Johans privilegier af 1569 endast med ett tillägg, hvarigenom
rätten att af landtbönderna uppbära de kungliga sakörena nu
medgafs alla adelsmän mot att de i stället afstodo från
häradshöf-dingens andel i böterna 4). Ehuru detta var en punkt, på hvil-

Se ofvan p. 86. Geijers uppgift a, st. II p. 317 att Sigismund före
kröningen utfärdat nya adelsprivilegier beror tydligt däraf, att han antagit att
den af Stjernman anförda försäkringen verkligen erhållit kunglig’stadfästelse.
Jmfr ofvan p. 98 n. 1.

2) Rådslag under Sigismunds och Karl IX:s regering. Riksark.

3) Sigismunds registr. den 6 Juni 1594.

4) Dessa privilegier finnas i original i Riddarhusets arkiv, skrifna på
pergament och försedda med konungens underskrift och sigill. Bland acta
ang. Ridderskapet och adeln I finnas flera afskrifter, af hvilka somliga dock
äro orätt daterade. På en af dessa dat. den 3 Juli, är skrifvet med Hog.
Bjelkes stil: "Copia viss aff de nye previlegier för Sweriges adell och
Ridderskap, som konung Sigismundus underskreff och förseglade och lädt läggies i
sitt Cantzelij, som dock in thet öfferantwardedes Richzens Rådh och Ridderskap,
efter her udi allenist förmälles om kongl, saaker medh deris landboor, men
allth anneth som udi chröningen war författedh udi deres inlagda postulata,
deruppå swares heller eifterlates her inthet endogh thet al th hade wariht wåre gamle för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free