Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
103
att ändock adelns privilegier under Johans tid blifvit yttermera
förbättrade, "än de till äfventyrs någon tid tillförene varit hafva",
så ansåg han dock, att konungen, om adeln ville ytterligare
försäkra honom och hela den kungliga familjen 1), kunde utan sin
och efterkommande Sveriges konungars skada af "deras
inneliggande punkter" efterlåta några, "dock så att de först
granne-ligen punkt för punkt varda öfversedda".
Sedermera synes Sigismund hafva begärt att närmare få höra
Karls mening om de särskilda punkterna, ty den 4 April
skrifver denne, att hans åsigt fortfarande var, att några bland de
punkter, som adeln begärt, utan afsaknad kunde efterlåtas, men
att några däribland vore betänkliga att tillåta "och endels synes
ske efterkommande konungar förnär uti". Att nu "uttryckligen"
säga "hvilket som efterlåtas kunde eller ej" hade han betänkande,
emedan hans råd, hur "troligen" det ock vore menadt,
tilläfventyrs blefve annorledes förstådt och upptaget, hvarför han rådde
att sammankalla några af rådet och adeln för att vara närvarande
vid punkternas granskning. Om hertigen haft någon andel i den
utgång som saken slutligen fick, kunna vi ej afgöra, men någon
tvist med anledning af denna sak synes åtminstone ej hafva
förefallit mellan honom och rådet 2).
och kärligen begerendes E. K:t ville oss vidare sitt trogne, broderlige rådh och
betenkende i saken medhdele, om > och nogett ytterligere vore them
therutin-nen att efterlate".
*) Hos Stjernman a. st. ff. 421 o. p. finnes verkligen en dylik
försäkring, om hvilken det säges att den är afgifven, emedan konungen skriftligen
försäkrat adeln om allt, som den efter Sveriges lag haft att fordra. På grund
af det som förut är anfördt om tillkomsten af Sigismunds adelsprivilegier
synes denna handling emellertid blott kunna vara ett förslag, och detta
bestyrkes äfven däraf, att den endast är daterad Mars, utan angifven dag.
2) Bland acta ang. ridderskapet och adeln I finnes dock en uppsats med
öfverskrift : Then högborne furstes her Carls & ctr. någre betenkende om the
punkter Ridderskapet i Swerige hafwer begeredt på theris privilegier till
förbättring, hvilke synes eftherlathes böra eller ej." I kanten står visserligen
antecknadt: "till 1590 under hertigh Carls titel", men detta kan ej vara rätt,
ty i skriften omtalas konung Johan såsom död, och de "punkter", hvilka äro
föremål för hertigens "betänkande" äro just de, som innehållas i postulata
nobilium och rådets förslag till privilegier. Om hertigen meddelat sitt
betänkande åt Sigismund känner jag ej, men då det i alla fall är af intresse
att se, hvad han tänkt om de särskilda fordringarna, anför jag uppsatsens
hufvudsakliga innehåll. Att lagmän skulle väljas enligt lagen, afstyrker han,
emedan konungen svurit att hålla alla vid lag och därför borde få sätta till
lagman, hvem han ville. Skulle lagmän väljas inom lagsagan kunde ock
hända, att ingen adelsman funnes att tillgå, hvilket var mot privilegierna.
Likaledes borde konungen få behålla sin rätt att tillsätta häradshöfdingar ; dessa
borde dock tagas inom häradet, men om ingen af häradets adelsmän därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
