Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
OM SVENSKE KONUNGENS DOMS RÅTT.
201
färdades, att konungsdombrott skulle bestraffas med 40 mark.
Ett ofta förekommande uttryck vid frågan om straff för
konungsdombrott är i de äldre kungliga dombrefven äfven hotelsen af
evig fördömelse, naturligtvis i fall dombrottet visade sig i en
kränkning af kyrkans gods. Magnus Ladulås förklarar i ett
dombref brytandet af domen såsom ett ’majestätsbrott".
Af konungarne före Magnus Eriksson hafva vi få kungliga
bref i behåll. — Af Knut Eriksson hafva vi 10 st. ; 2 af
Sverker Karlsson; 5 af Erik Knutsson; 7 af Johan Sverkersson; 10
af Erik Eriksson. Af dessa sistnämnda 10 bref, äro tre
dombref. Magnus Ladulås har utfärdat 4, samt Birger Magnusson o
dombref. I det bref, som Birger Magnusson d. 11 Maj 1317
utgaf, indrager han under den kungliga skattkammaren alla de
gods i Helsingland, som tillhört dem, som deltagit i upproret
eller fallit i striden emot konungens fogde, som de ihjälslagit
och hvars uppbörd de bemägtigat sig.
De flesta af dessa bref äro odaterade. Sällan utsättes i
dombrefven stället, der konungen dömt, och aldrig säges att konungen
dömt på ting eller med nämnd. Vanligen dömer konungen, utan att
några omtalas såsom bisittare eller vittnen. I ett dombref af k.
Erik Eriksson uppräknas likväl flere rådsherrar såsom dömande
mecl konungen. Man skulle af den fullkomliga bristen på
kungliga dombref, som visa, att konungens domsrätt utöfvats på särskilda
ting, möjligen vilja draga den slutsatsen, att en sådan form för
den kungliga domsrättens utöfning ej funnits eller tillämpats före
1319, från hvilket år vi hafva det första "räfsingatings"-dombref
af drotsen Matts Kettilmundsson. Men nu vittna andra samtida
urkunder, att en sådan form verkligen fans. Den 29 Juli 1287
förklarar Magnus Ladulås i ett gåfvobref af en tomt i Skara till
S:t Nikolai kapell derstädes, att ehuru kapellets hjon och
husfolk skulle vara fritagna från verldslig domstol, utom i fråga om
jordatvister, så skulle de likväl alltid bevista honungens
räfsteting (placitum nostrum justitiarium semper adibunt.)
Att konungens domsrätt ofta utöfvats äfven före 1319 torde
man få antaga af nyssnämnda bref, äfvensom af den
omständigheten att i konungarnes frihetsbref för kyrkor och kloster
nästan alltid rättigheten att uppbära böter för konungsdombrott
undantages från de rättigheter, som bortskänktes. Hade
konungen endast mera sällan och undantagsvis dömt, så hade ett så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
