Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
F. ÖDBEJiG.
18
dens rätt af M. Lakabits arfvinge för 100 mark, af hvilken
summa i sjelfva verket blott en del blifvit betald". På grund
af dessa skäl underkänner Karl Ulfsson k. Magni rätt till
Ka-taby, så mycket mera som godset utgjorde Magnus Nilssons
systers arfslott efter fadern och af henne aldrig blifvit afträdt.
Men nu är att märka, att samme lagman förut på tinget i
Enköping 1360 fällt en alldeles motsatt dorn, då han tilldömde k.
Magnus godset Kataby, "emedan", såsom lagmannen Karl
Ulfsson sjelf säger, "Magnus Nilsson för sin rätta brott bötte det till
konungen med fastom och landslagom, såsom lagmannen fann
med sann vittne och skäl". I ett bref af k. Magnus d. 12 Febr.
1357 säger konungen, att Magnus Nilsson på R-efvelsta hade på
det räfsteting, som konungen höll i Enköping, i flere riksråds
närvaro våldfäst åt konungen "lif och gods" för dråpet å M.
La-kabit, som haft konungens freds- och skydds-bref. Efter sina
goda mäns råd och bön, hade dock konungen tagit Magnus
Nilsson till nåder, emot det att han med fränders och vänners
samtycke gaf konungen Kataby såsom försoning för alla sina brott.
Återfordrades Kataby af slägtingarne, så skulle i stället betalas
500 lödiga mark, hvilket eljes var den summa, med hvilken
Magnus Nilsson skulle fått frälsa sitt lif.
Det är nu svårt att afgöra, huru förhållandet i verkligheten
varit, då Karl Ulfsson sjelf om samma sak fält olika utslag. Men
tills andra och bättre bevis förebringas emot k. Magnus, torde
vi få skänka det största förtroendet åt Karl Ulfssons tidigare
dom till k. Magni förmån.
Vi hafva förut nämnt, att på lagstiftningens område rådde
under k. Magnus Erikssons regering en synnerlig verksamhet.
Flere stadgar utgåfvos, hvarigenom man isynnerhet sökte ordna
formerna för den kungliga domsrätten. Så föreskref Upsala
stadga af d. 6 Dec. 1344, att i hvarje lagsaga skulle finnas en
nämnd af 12 personer7 utsedde af konungen och lagmannen.
De skulle ega att ransaka om brott mot konungens rätt och
nyssnämnda Upsala stadga, som företrädesvis handlar om
våldgästning, svekfullt köp eller byte af skattejord m. m. Minst två
gånger om året skulle de samlas på den tid och ort, de sjelfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
