Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
OM SVENSKE KONUNGENS DOMS RÅTT.
207
bestämde. Genom k. brefvet d. 26 Aug. 1346 till invånarne i
Upland erhåller denna nämnd namn af konungs nämnd, samt
rätt att äfven döma å konungens vägnar. Till densamma skulle
också de mål ligga, som skulle slitas af nämnd, men emot hvars
utslag vädjats till konungen. Konungen säger sig ha inrättat
denna nämnd, emedan han sjelf för riksens ärendens skull så i
Sverige som i Norge ej hinner personligen vara tillstädes för att
sanning utleta. I k. brefvet namngifvas de 12, som konungen
med rådets samtycke härtill utnämnt. Något bifall af
lagmannen och landskapets invånare kom deremot ej i fråga. De
utnämnde voro lagsagans förnämste män. Flere voro riddare. Eget
nog förekommer ej lagmannens namn bland de utnämndes.
Annars var lagmannen en så godt som sjelfskrifven bisittare i de
kungliga domstolarne. Konungsnämnden egde, "såsom
ersättning och kost under den tid hon for omkring i landet i
konungens ärende och allmogen till gagn, och på det att ej allmogen
måtte betungas", rätt att uppbära häradets andel i de böter, hon
ådömt samt en tredjedel af böterna för konungsdombrott, men
skulle också hafva befattning med att utmäta dessa böter. Kunde
ej hela nämnden komma, så skulle åtminstone tvenne
nämndemän infinna sig, som då egde att taga andra med sig af
häradet, så att "nämnden blefve fulltalig eller åtminstone mer än
hälften".
Magnus Erikssons landslag och äfvenså hans allmänna
stadslag omtala också, ehuru på ett sväfvande och obestämdt
sätt, "konungsnämnden". Tillsatt af konungen och landskapets
invånare skulle den ransaka om alla dem, som allmogen ofredade
emot konungsbalken. Den skulle äfven utkräfva böter för
konungsdombrott. Till densamma hörde ock ransakning vid
anklagelse för uppror och högförräderi. Någon särskild domsrätt
till-erkännes likväl ej "konungsnämnden". K. Kristoffers landslag
stadgar uttryckligen "konungsnämnden" såsom en ransakande
nämnd på de för hela lagsagan gemensamma årliga räfstetingen,
der konungens dom dömdes af andre.
Endast ett par bref finnas från Magnus Erikssons regering,
som visa, att en sådan fast "konungsnämnd" verkligen, ehuru
sannolikt under ytterst kort tid, funnits. Sedan upphöra alla
spår af densamma. Troligtvis ville ej konungen afhända sig sin
domsrätt för att lägga den i landskapsmagnaternas händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
