Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
F. ÖDBEJiG.
18
oss yitterligen, intet enda räfstetingsdombref. Orsaken till detta
märkliga förhållande torde närmast vara att söka i de stora
förödelser, som så ofta öfvergingo detta gränsland, såväl från
Norrmännens som från Danskarnes sida. Vid dessa förödelser
förstördes sannolikt en stor mängd bref och handlingar.
Räfste-tingsdombrefven upplysa oss om hurudan dessa tings
sammansättning och organisation var beskaffad, och hvilka de mål voro,
som vid dem brukade förekomma. Det är endast undantagsvis
som benämningen "rättareting" ànvändes, och då alltid i samma
mening som "räfsteting", hvilket enligt regel hölls med ett
härad, hvarvid en häradsnämnd med häradshöfdingen ransakade.
Allt detta var i öfverensstämmelse med landslagen. Nämnden
vid räfsteting kallades än häradsnämnd, än konungsnämnd.
Någon skilnad mellan frälsemän och bönder i nämnden göres
vanligen ej. De fleste voro bönder, ehuru landslagen föreskref,
att en sådan nämnd skulle bestå af hälften frälse och hälften
bönder. Räfstetinget hölls dels i sjelfva häradet och då ofta
å dess rätta tingsstad, dels i lagsagans hufvudort, der
landsting brukade hållas, och dels i en till häradet närbelägen stad.
— Ting höllos i allmänhet under bar himmel. Detta bevisas
bäst af tingsställenas namn, hvilka; ofta ändas på -hög, -mo och
-mark, samt äfven deraf att lagarne icke hafva någon föreskrift
om tingshusbyggnad. — Invid kyrkor höllos ofta ting. Äfven
inne i kyrkor kunde ting hållas eller rättsförhandlingar försiggå.
Att presterskapet dock ej var så synnerligen villigt att upplåta
kyrkor för ting och möten, samt att kyrkor understundom med
våld uppbrötos för att användas till sådant ändamål, finner man
af den förordning, som biskoparne utfärdade d. 11 Sept. 1380 i
Södertelge, hvari de bannlysa just tilltaget att inom
kyrkogårdarne, i kyrkopresternas hus eller i de "uppbrutna kyrkorna"
hålla sammankomster och ting. — Enligt regel äro
räfstetings-dombrefven utfärdade af en rådsherre eller annan lagerfaren
man, såsom konungsdomhafvande, och af lagmannen eller hans
vikarie, vid straff för dem, som bryta domen, af 40 mark för
konungs dom och 6 för lagmans dom, Dessa två beseglade
äfven domen med sina sigill. leke sällan förekommer det, att de
båda dömande utfärda särskilda dombref, och dombrefvet af
konungens domhafvande utgör då vanligen en stadfästelse af
lagmannens dombref. I räfstetingsdomsbrefven omtalas ej om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
