Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
OM SVENSKE KONUNGENS DOMS RÅTT.
217
äfven funnits några andra bisittare tillika med konungens
dom-hafvande och lagmannen. Det är mycket möjligt att biskopen
eller någon af domkapitlet satt i rätten, såsom stadslagen
föreskrifver angående den kungliga domsrätten i städerna. Att
biskopen samt några af domkapitlet skulle vara bisittare i
räfsteting, förordnas såväl i de kungliga stadgarne 1413 och 1435 som
ock i Kristoffers landslag 1442.
Någon gång heter det i räfstetingsdombrefven, att
konungens domhafvande och lagmannen dömt på räfsteting, som
fogden höll; annars är det vanligt, att de dömande äfven sades
hafva hållit tinget. Enligt svealagarne hade domaren ej rätt
att utlysa ting. Detta tillhörde fogdens syssla. Men i Magnus
Erikssons landslag erhåller häradshöfdingen äfven denna
rättighet. Fogden var dock alltid närvarande vid tingen för att
bevaka konungens rätt.
Under k. Albrekts regering förekommo ej så sällan tyskar
såsom konungsdomhafvande vid räfsteting. Dessa borde dock
genom sin börd och genom sin helt säkert ringa bekantskap med
svenskarnes språk, lagar och förhållanden, allra minst hafva
kommit i fråga vid erhållandet af en sådan befattning. Vid
räfstetingen under förevarande tid förekom ej, såsom vid k. Karl
Knutssons räfst 1453 och 1454, att samme personer såsom
konungsdomhafvande reste omkring i alla landskap och höllo
räfsteting; tvärtom var det ej ovanligt, att inom samma landskap och
till och med under samma år flere olika personer höllo
räfsteting å konungens vägnar på särskilda orter af landskapet. Det
var icke regel, att drotsen hade konungsdom, då konungen sjelf
var förhindrad att döma. Visserligen nämnes drotsen Bo
Jonsson rätt ofta såsom konungsdomhafvande, men dock icke så
ofta, som man skulle ha väntat. Det har blifvit sagdt, att
under Albrekts regering utöfvades den kungliga domsrätten icke i
konungens utan i drotsen Bo Jonssons namn. Anledningen till
ett sådant påstående har varit den, att det verkligen finnes
några dombref, hvari konungsdomhafvanden säger sig hafva dömt
å drotsen Bo Jonssons vägnar och således icke å konungens
vägnar. Men detta innebär ej något annat än att drotsen Bo
Jonsson, som af konungen erhållit uppdrag att döma konungs dom,
uppdragit åt en annan att i sitt ställe döma. Ett sådant förfarande
var ej sällsynt. Och äfven om andra, som ej beklädde drotsvärdigheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
