Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’464
XAVER LISKE.
240
laga är den af mig här ofvan nämda. Ehuru tryckningsåret ej
är angifvet, låter det sig dock någorlunda bestämmas genom
åtskilliga i arbetet förekommande uppgifter. Det utkom ej långt
efter år 1678, då Wydzga redan var erkebiskop af Gnesen.
Utgifvaren, som utan tvifvel ej är Wydzga sjelf utan någon af hans
vänner, har tillåtit sig åtskilliga interpolation er, hvilka vid en
ny upplaga utan svårighet skulle kunna undanrödjas och den
ursprungliga texten återställas. Några sådana interpolationer
skall jag längre fram angifva, der sjelfva texten anföres.
Detta arbete kan karakteriseras såsom en apologi för
drottning Marie Louise’s handlingssätt under kriget med Carl Gustaf.
Wydzga var under denna tid likasom drottningens högra hand, —
alla hennes hemligaste afsigter och planer kände han i grund.
Vi kunna derför anse denna skrift såsom om drottningen sjelf
hade dikterat den åt hans penna. I alla händelser utgör den ett
väsendtligt bidrag till kännedomen om denna period. Den
innehåller många detaljer, som icke stå att finna i någon annan
historisk källa och utom dess är här af stor vigt det sätt, hvarpå
åtskilliga tilldragelser, deras sammanhang, orsaker och följder
framställas, ty vi kunna antaga, att på samma sätt förhållandena
betraktades af drottning Marie Louise, och lion är dock en
alltför intressant och inflytelserik personlighet,, att vi ej skulle vilja
utspana hennes hemligaste planer. Det säger sig sjelft, att den
historiska kritiken ej är lätt med afseende på en tendens-skrift
sådan som denna, hvarför vi ej heller våga tro på hvarje
författarens ord. För honom gälde det framför allt att ställa
drottningen så högt som möjligt, men så mycket jag studerat denna
skrift, tror jag knapt att man mångenstädes skall kunna beslå
honom med felaktiga uppgifter; på det stora hela håller han sig
till sanningen, om man äfven i åtskilliga färgläggningar ej kan
stå på hans sida. Jag anser äfven denna skrift vara författad
med stor skicklighet och värdig en framstående plats bland
memoirer från denna tid; att grundligt kritisera detta arbete och
följa författaren steg för steg, kan ej vara min uppgift, men jag
tror dock, att svenska historici skola läsa den med intresse,
hvarför jag ock ämnar något utförligt meddela dess innehåll och
dervid tillvägagå på följande sätt: alla vigtigare ställen återgifver
jag i om möjligt ordagrann öfversättning, de mindre vigtiga
angifver jag i kort innehållsförteckning, de oratoriska prydnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
