Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
12
öster, som då ej ännu kunna anses ha stått under Albrekts välde.
— På samma sätt tro vi att framställningen af de tyska
staternas äldre territorialförhållanden någon gång lemnat ett och annat
att önska, men vi veta ej alldeles, huru pass stor vidlyftighet det i
detta fall kunde vara lämpligt att fordra i en allmän handbok, som
den i fråga varande, och yttra oss derföre ej vidare om saken. —
Hvad slutligen Turkiet angår, så torde det böra anmärkas, att det
verkligen genom eröfringar på senare tid utvidgat sig, nämligen i
Arabien. Den europeiska vilajetindelningen är för öfrigt väsentligen
förändrad, sedan prof. Svedelius skref. Det lönar dock ej mödan att
här föreslå några ändringar, då alla uppgifter äro så varierande, att
t. ex. der prof. Svedelius uppgifver en folksumma af 1/2 million,
uppgifva andra närmare 2l/2 millioner o. s. v. Bland Asiens vilajet
borde kanske blott för det egendomliga namnets skull äfven vilajetet
"Det hvita hafvets öar" ha omnämnts, ej endast, såsom förf. har gjort, de
enskilda öarne för sig, äfven torde det icke ur prof. Svedelius’ skildring
framgå att ön Samos verkligen är ett lydrike under Turkiet, liksom
Egypten, Rumenien och Serbien.
Yi sluta här med våra oväsentliga anmärkningar. Måhända kunna
de vid en ny upplaga blifva till någon ringa nytta. Men vi sjelfva
vilja ej skiljas från det här anmälda arbetet utan att uttala det nöje
det beredt oss, att än eÄ gång njuta af den egendomliga och för en
hvar som dermed gjort bekantskap oförgätliga vältalighet, som
karakteriserar allt hvad prof. Svedelius talar och skrifver. Det är ej så
vanligt att det, som för det muntliga föredraget är karakteristiskt,
öf-verflyttas på de böcker, som talaren till äfventyrs skrifver. I prof.
Svedelius’ skrifter tror man sig ständigt höra den originelle
föreläsaren och talaren, så lika gestalta sig uttrycken i föreläsarens mun
och under skriftställarens penna.
Ehd.
3) Raimondo Montecuccoli, la sua famiglia e i suoi tempi.
Del marchese commendatore Cesare Campori. Firenze 1876.
569 pp. stor 8:0.
Det var en tid, då äfven Italiens historiska författare sysselsatte
sig med Sverige och svenska förhallanden — det var naturligtvis
under vår storhetstid, då Sveriges politik hade en europeisk
omfattning och mer eller mindre berörde de flesta af Europas länder. De
som närmare sysselsatt sig med vår historia kring medlet af
1600-talet, känna väl till namnen Gualdo Priorato, Vittorio Siri och Sforza
Pallavicini, hvilkas historiska arbeten innehålla åtskilliga äfven för
vår historia vigtiga upplysningar. Numer åter är det mycket sällan
det inträffar, att ett italienskt arbete erbjuder något af särskildt
intresse för vår historia. Detta är dock händelsen med ofvanstående
lefnadsteckning öfver Raimondo Montecuccoli, och Historiskt Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
