Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
CL. ANNERSTEDT: UPSALA UNIVERSITETS HISTORIA.
XL YII
som nyss nämndes, påfven hänvisat till Bolognas privilegier, men
oaktadt dessa båda universitet voro, såsom förf. säger "typer för
alldeles motsatta rigtningar i universitetsväsendets utveckling/’ hade
detta förhållande icke tid att utöfva någon betydelse, alldenstund del
icke dröjde länge innan verksamheten vid Upsala universitet för en
tid blef undertyckt. Dessförinnan hade dock lifvet pulserat med friska
slag. Ett ojäfaktigt vitnesbörd härom har förf. funnit i de
märkvärdigt rikhaltiga anteckningar, som blifvit gjorda af gotländingen Olaus
Johannis, hvilken vistades vid akademien alltifrån dess stiftelse till
år 1486. Denne man, hvilken vi hafva att tacka för nästan de enda
närmare underrättelser om universitetets tidigaste verksamhet
upptecknade de föreläsningar han åhörde, och har derigenom en
literatur uppstått af det betydelsefullaste slag för vår bildnings historia.
Erici Olai, historieskrifvarens, föreläsningar i teologi saint
utläggningar af den hel. skrift, Andreas Brusens och Petri Olai framställningar
af Aristoteles’ filosofi och fysik in. m. äro sålunda ännu bevarade och
likaledes en den tiden allmänt begagnad handbok i astronomi. Denna
sistnämnda vetenskap hade dessutom en värdig representant under
början af 1500-talet i vadstenamunken Petrus, astronomen. En ganska
märklig urkund rörande denne man, hvari erkebiskop Jakob söker
stilla klostrets oro öfver att munken utsträckt sina forskningar utom
religionens gränser, meddelar förf. efter en afskrift i Upsala
bibliotek. Originalet härtill är tillgängligt i riksarkivet, men
skiljaktigheterna mellan detta och den begagnade afskriften äro obetydliga och
ligga till största delen i ortografien.
Naturligtvis hvarken vilja eller kunna vi här följa författarens
arbete steg för steg, utan måste inskränka oss till en ganska flygtig
framställning, hvars hufvudsyfte är att hänvisa läsaren till sjelfva
arbetet.
Ehuru förf. söker så mycket som möjligt förklara Gustaf den
förstes vanvårdnad om den nya högskolan, genom att visa huruledes
hans mägtiga ande och kraftiga hand måste vända sig åt andra håll,
då ju "riket måste räddas innan det kunde uppfostras," medgifver han
dock att denne konung verkligen varit i tillfälle att ådagalägga större
nit i denna riktning. Måhända skall man ock förr eller ^senare
kunna förete bevis på att Gustaf oftare än man hittills förestält sig
haft ögonen öpna äfven för denna angelägenhet ocli verkligen haft
för afsigt att från utlandet anskaffa lärare till skolans återupprättande.
Att dock detta icke skedde är det sorgliga factum, som bar bittra
frukter då marken började svigta under reformatorernas fötter och
konung Johans liturgiska ifver bröt ut i förföljelser mot hans alltför
underlägsna motståndare vid universitetet.
På sitt yttersta lofvade väl Johan att återupprätta akademien,
men döden korsade hans plan och det var till rikets råd samt
hufvudsakligast till 1593 års kyrkomöte, sora professorerne och de
studerande fingo rigta sina förhoppningar. Rikets arffurste, hertig Carl,
och dess råd kunde med den sorgligaste sanning framhålla huruledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
