Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
cl. annerstedt: upsala universitets historia.
XL YII
utöfvat ett hämmande inflytande på den vetenskapliga verksamheten.
Ar 1604 begärde Upsala stifts presterskap bland annat äfven att ett
tryckeri skulle få anläggas, men Karl svarade i en ganska afvisande
ton att "H. F. N. förskrifvit en boktryckare... men att trycket
intet blifver befordradt det är Arvid Svans och Ture Jakobssons skuld,
och är fördenskuld intet orätt att de svara dertill"1). Samma klagan
upprepades äfven i det märkliga inträdestal, professor Johannes
Rudbeckius höll nyssnämnda år, och då professorerne året derpå
upprepade sin anhållan härom, lemnades den länge af konungen utan
svar, till dess han slutligen lät dein förstå att "en boktryckare var
inbestäld och att den som trycker svenska och tyska kan alltför väl
äfven trycka latin" (sid. 128.) Slutligen skänkte Gustaf Adolf år
1613 till universitetet både kronans och stockholms-boktryckaren
Andreas (ej Anund) Gutterwitz’ tryckeri, men att tryckeriet icke ens
då, såsom förf. menar, kom till stånd utan först ännu evtt par år
senare, synes framgå deraf att Kammar-Kollegium måste år 1615
påminna domkyrkosysslomannen om att af domkyrkans inkomster "låthe
bygge skårstener, bäncker och hvad mere, som i prenterij af nödenn
äiir"2).
I slutet af fjerde kapitlet skildrar förf. utnämnandet af
universitetets förste kansler, Johan Skytte, den af honom stiftade professuren
(1622) samt Gustaf Adolfs kungliga gåfva af en del af gustavianska
arfvegodsen, genom hvilka universitetet kan sägas i visst
afseende hafva blifvit födt på nytt. Det var väl också icke endast
denne konungs hjeltedater utan jemväl hans varma och mäktiga
kärlek till lärdom och vetenskap, som förmådde en bland hans
efterträdare på thronen, att bestämma hans födelsedag till högtidsdag för den
lärde akademi, som borde "utsprida och upphöja äran och minnet,
samt sjunga stora mäns lof, som dels styrt, dels tjent och frälsat
fäderneslandet". Universitetets ekonomi, som hittills varit alltid
bekymmersamt dålig, blef genom denna gåfva så förbättrad och
upp-hjelpt, att det numera kunde "med lättadt sinne och stärkta krafter
egna sig helt åt sin stora uppgift".
Denna donation, som lemnade för år 1624 den betydliga
afkastningen af 14,150 daler, efterföljdes af 1625 års privilegier
och af de ett år senare utfärdade konstitutionerna. Professorern es
ekonomiska ställning blef’dock åter tillfälligtvis något försämrad
genom den myntreform, som infördes 1624, då man nämligen började
prägla kopparmynt, hvilket snart med metallen föll i värde. Detta
missförhållande blef dock genom konungens visa omsorger åter
af-hjelpt (sid. 237).
En af professorerne skulle utom sin akademiska syssla äfven
förestå universitetets bibliotek, men då förf. säger (sid. 265) att orsaken,
hvarföre konungens befallning (1628) om upprättandet af en katalog
’) Bil. 21, sid. 55.
2) Se Klemmings "Försök till historia om Sveriges Boktryckerier", hvarest
åtskilliga hit hörande handlingar finnas tryckta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
