Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63 malmström: sveriges polit. historia fr. k. carl xi]:s död. LXIII
fråga. Enigheten var i grunden rubbad ocli om dess återställande
var föga hopp. De grundsatser i statshushållningen, som partiet
hyllat och till ytterlighet tillämpat, hade medfört så betänkliga följder,
att mer än en af partiets egna medlemmar började inse grundsatsernas
ohållbarhet. Under dessa förhållanden företedde partistriderna vid
riksdagen ett i sanning sällsamt skådespel af framgångar och
motgångar utan stora verkningar för ögonblicket. Granskningen af det
regerande rådets åtgärder föranledde allvarsamt klander och strängt
ogillande, men ogillandet gick ej till egentliga förföljelser. Det utan
riksdagens hörande började kriget förklarades vara olagligt, men för
denna olaglighet blefvo endast två riksråd afskedade — den tredje,
som enligt öfverenskommelsen mellan Fersen och Pechlin äfven var
till spillo gifven, hade genom ansökning om afsked förekommit sin
afsättning — och dessa om några månader återkallade. För rikets
olagliga skuldsättande blefvo hvarken rådsherrar eller bankofullmägtige
straffade. Men om Hattarne väl lyckades skydda sina personer för
ansvar, så lyckades de deremot icke böta det onda, som låg i
förstörda statsfinanser. Slitningarne mellan de nästan jemnstarka
partierna gjorde riksdagens verksamhet i denna riktning ofruktbar. Deraf
förklaras ock att härens behof under det ännu pågående kriget på det
oförsvarligaste sätt åsidosattes, hvarför skulden dock vida mer faller
på Hattarne än på deras motståndare. Kriget hade före riksdagens
sammanträde blifvit fördt utan att derför någon bevillning eller skatt
blifvit folket pålagd. Desto villigare borde riksdagen hafva varit att
göra uppoffringar för att tillgodose härens behof och förekomma att
svenska krigsäran ytterligare blefve blottstäld. Men sinnesstämningen
inom stånden lät icke förmoda någon benägenhet för nya bevillningar
utan föregången noggrann redogörelse för statens iråkade nöd. En
sådan ville Hattarne med ali magt undanskjuta. Derföre önskade de
sluta kriget ju förr desto heldre. I denna önskan låg uppslaget till
ett närmande till hofvet. För män som börjat kriget mot Preussen
icke utan biafsigt att dermed ytterligare näpsa Drottningen måste
det kännas tungt att anlita just henne om medling att få
fredsunderhandlingar inledda. Den betryckta ställningen fordrade detta
offer, och ändamålet vanns så mycket lättare, som hofpartiet lika
ifrigt önskade krigets upphörande. Det kan ej väcka förvåning att
sedan på denna väg den efterlängtade freden vunnits, en stor
förändring föregick i riksdagens förhållande till konungen. Riksdagen
visade i många afseenden ett stort tillmötesgående och mycken
vill-farighet, ända derhän att riksakten blef tillintetgjord. Hofpartiets
förhoppningar att kunna utvidga konungamagtens gränser blefvo dock
ej förverkligade.
Det var en gammal klagan att Ständerne ingrepo i regeringens
lagliga befogenhet så väl beträffande lagskipning som förvaltning.
Denna riksdag fortsatte i samma rigtning och gick dervid längre än
någonsin i synnerhet i afseende på förfoganden om embeten och
tjenster. Intet stånd kan fritagas från skuld i fråga om sistnämnda lag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
