Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
VESTERGÖTLANDS FORNMINNESFÖRENINGS TIDSKRIFT. LXXIII
och trohet utförda, och äfven der ett mer eller mindre otydligt
kännstreck vållat olika uppfattning, äro vi villige att lemna Herr Torins
läsning företrädet, då han åt hvarje särskild inskrift kunnat egna
längre tid än som varit möjligt under en antiqvarisk recognoscering.
Vi våga derföre uttala den förhoppning att*Vestergötlands flitige
run-granskare måtte få tillfälle att fortsätta sitt för språkforskningen
vigtiga arbete, under hvars fortgång han torde komma att meddela rätta
tolkningen af flera nyupptäcka och hittills icke tillräckligt granskade
runskrifter.
__G. Djurklou*
11) Borgholms slotts historia, af G. Volm. Sylvander.
Kalmar, (N. Gleerup.) 1877. 262 sid. och 7 teckningar. Pr. 3 kr.
leke blott genom sitt natursköna läge och sina ädla, storartade
proportioner, utan äfven såsom en punkt, af hvars besittning äfven
besittningen af en hel provins länge berott, och såsom en älsklingsort
för svenska regenter — Sten Sture d. ä., Johan III, Karl Gustaf —
intager Borgholms slott ett framstående rum bland våra fornborgar.
Det är då ej underligt, att forskare redan tidigt sökt samla detta
slotts minnen, och att till de skildringar af dessa, som för länge
sedan gifvits af Wallinus, Åstrand och Abl*. Ahlqvist, nu äfven blifvit
lagd den monografi, hvars titel vi här ofvan anfört. Den flitige
skildraren af Kalmar slotts och stads historia har sökt i detta arbete
teckna så väl de politiska stormar, som rasat ut öfver det gamla
öländska fästet, som äfven — och det med en viss förkärlek — de
förändringar,, det samma under tidernas lopp undergått.
Då undertecknad nu vågar framlägga en kort granskning af denna
Borgholms slotts historia, må det förlåtas honom, om han i främsta
rummet fäster uppmärksamheten på hr Syl vanders förhållande till sin
närmaste föregångare, Abr. Ahlqvist. Om dennes Olands historia och
beskrifning yttrar hr S. sig med ett klander, som svårligen allestädes
är berättigadt. Väl är det sant, att i den historiska delen af Ahlqvists
arbete finnas åtskilliga hypoteser, härledningar af namn o. s. v., som
af en nutidens historiker endast läsas med ett godmodigt småleende,
men dessa rudbeckiader äro dock oskyldiga nog vid sidan af hvad
hr S. sjelf i den vägen åstadkommit1). Väl är det likaledes sant,
att Ahlqvists verk delvis är föråldradt, men så bör man ock erinra
sig, att dess historiska del utgafs för 55 år sedan och således långt
förr än de stora samlingarna af källskrifter rörande Sveriges historia
börjat offentliggöras, och likaså förr än skatterna i riks- och
kammararkiven blifvit för hvarje forskare lätt tillgängliga. Då oaktadt dessa
brister C. G. Styffe, den högsta auktoriteten för vår äldre historia,
ännu år 1867 kunnat yttra, att ifrågavarande Olands historia och be-
*) Man läse t. ex. hvad hr S. har att berätta om den hos Kalmartraktens
»huner eller vender» gängse Isis- eller Frejakulten (Kalmar slotts hist I. s. 32,33).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
