Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85 sveriges ridd. och adels riksdagsprotokoll i 6 56-] 65 8. LXXXV
mest upplysande bidrag till dessa protokoll och man glömmer under
läsningen af redogörelsen för dess gång att man ej har att göra med
en verklig riksdag, ehuru blott en angelägenhet, hjelpen till krigets
förande, upptager öfverläggningarna.
Den 23 April församlade sig "Riksens Ridderskap och Adel" från
de nämnda provinserna i ett dertill förordnadt gemak i det nya
riddarhuset. Mötets början blef litet orolig och företedde en ej väntad
opposition från den församlade adelns sida, då den samme mycket
illa upptog, att af mötets fullmäktige kommissarier, Riks-Råden Knut
Posse och Schering Rosenhane, redan på förhand till deras förman
eller landtmarskalk blifvit förordnad Gustaf Rosenhane. Dels sågo de
sig derigenom utestängde från en redan af drottning Christina dem
vid utskottsmötet 1645 medgifven rätt, nemligen att sjelfve få utnämna
sin förman, dels synes det förtrutit dem att se sig representerade af
en man med så få anor. Kom så dertill att man ville påtvinga adeln
en den misshaglig sekreterare, Magnus Schiller, hvilken de förut
entledigat; slutligen upptogs som en förolämpning att af den från
kommissarierne till adeln sände kanslisten medbragtes hofmarskalksstafven,
då ståndet egde sin egen staf, om en sådan vid detta möte befans
lämplig att bruka. Med förmannen skedde ingen ändring, deremot
genom-drefs att den af adeln sjelf önskade personen, Gustaf Taubenfelt, som
vid mötet i Stockholm 1656 haft samma befattning, äfven nu åtog sig
att blifva deras sekreterare. I afseende på frågan om stafven
stannade det dervid, att ingen staf skulle vid detta möte brukas "emedan",
såsom adeln till skäl anfört, "heele Rijksens R. och Adel icke var
här tillstädes och man på the andre provincialconventerne ingen staf
brukade." Sedan dessa obetydligheter sålunda blifvit afgjorda och
den kungliga propositionen framlagd, började öfverläggningarne om
medlen att tillfredsställa konungens begäran om en högre rustning
och en större utskrifning. I allmänhet visas dervid ett ganska stort
tillmötesgående, serdeles från den tredje klassens sida. under det de
båda första klasserna förehöllo sig mera reserverade. Resultatet blef,
att man samtyckte till en ny bevillning efter rusttjensten, emot
upphörande af den förra året medgifna fördubblingen. Deremot ville adeln
ej åtaga sig utskrifning för sine bönder lika med skatte- och
krono-bönderne.
Utrymmet tillåter oss ej att här i detalj följa alla de
öfverläggningar, som föregingo de fattade besluten, vi skulle annars hafva att
dervid framhålla flera punkter, som visa sig serdeles upplysande för
tidsförhållandena. Och då frågorna, såsom ofvan blifvit antydt,
hufvudsakligast röra sig kring utsträckningen af utskrifningen, den ökade
rusttjensten och en för öfrigt tyngre beskattning, föras vi in på
områden, som på det innersta beröra de kamerala förhållandena, men på
samma gång lägga i dagen det alla tider genomgående sträfvandet att
med så liten egen uppofring som möjligt undkomma de fordringar,
statens intresse lägger på medborgaren. Ehuru vid så månget tillfälle
högsinnad och färdig att oflra lif och blod för fäderneslandet, ^visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
