Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVITI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
86
adeln i detta afseende en ganska långt sträckt sjelfuppehållelsedrift,
och kan till belysning af den ställning, som densamma dervid intog
till den skattdragande allmogen ur dessa mötens protokoll anföras
åtskilliga ganska målande teckningar. Väl inseende att alla de bördor,
som för en större utskrifnings och högre beskattnings utgörande falla
på deras underlydande, i närmaste rummet träffar dem sjelfva i dessa
underlydandes fordran att i samma mån erhålla en lindring i de
skyldigheter, som de hafva att till herregårclen utgöra, äro ståndets medlemmar
serdeles omsorgsfulla i att kunna förena sina egna fordringars bevarande
i ali deras vidd ined statens, och visa ett synnerligt nit att öfverflytta
en dryg del af bördorna på den utom deras intresse stående allmoge,
hvilken de tyckas anse bestämd att draga en dryg del af lasset. Att
bonden deremot, så väl den mera beroende som den sjelfständige,
besitter en redan nu ganska starkt utpräglad motståndskraft i sin
medfödda vis inertiæ, visas af det undseende, hvartill adeln dock i
flera hänseenden för fridens bevarande och för egen fördels skull
känner sig förbunden. Bland flera ställen, som i afseende på dessa
förhållanden äro betecknande, kan särskildt påpekas den diskussion, som
på Uplands och Södermanlands provincialmöte den 28 April 1657
hölls rörande utskrifningen (sid. 72—74).
Hvilken svårighet det var att vid dessa tider komma till en rätt
grund för beskattningen, inses lätt, då man af dessa protokoll
upplyses huru litet deri store godsegaren, som nu tillhörde adeln, sjelf
hade reda på sin egen affärsställning, och synes hans obekantskap i
detta hänseende nästan underbar, när man jemför den med det i*våra
dagar allt annat uppslukande penningeintresset. Diskussionen på
nyssnämnda möte den 27 April rörande grunderna för kontributionens
utgörande är härvid serdeles belysande. Stiernsköld har sagt:
"Ja efter man talar ther om, då skulle man vara så oprichtig,
att hvar för sig uthlefwererar itt förslag på ali opbörd och uthgifft och
alt thet han hade behållit och ägde."
Härå följer detta meningsbyte:
Börje Olsson Chronenberg: Tå lärer thet så gå, att then som
äger något, han gifwer ther af, men then andre, som inthet äger,
slipper.
Hr Stiernsköld: Ja rätt, thet vore then rätta tåten som wij harfwa
effter, Dantzigk gör hwar hundrade penningh.
Lagerfeldt: Men huru skall thet bringas till wäga.
Hr Stiernsköld: Ther lärer näplig finnas förslag till, att alt skall
gå theruthi oprichtigt och rätt.
Chronberg: Kunna Dantzigkerne thet göra, som sittia i krig, huru
mycket mehr må wij görat, som sittia i frid inom Eijkssens gräntzer.
Hr Stiernsköld: Thet hafwa intet alla the medlen, som
Dantzigkerne; Ther äre mäst alle köpmän, som hålla sine richtige böcker,
att man ther uhr kan see theras heela capital och förmögenheet.
Ibland R. och A. här i Swerige skall näpligen tijo i gemeen finnas,
som .bruka att låtha föra theras förmögenheet til boks; Then består
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
