Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM ÄLDRE HANDSKRIFTERS ÅTERGIFVANDE I TRYCK.
23
öfverensstämmelse i utförandet. Sålunda se vi utgifvaren af den
nya serien af Svenskt Diplomatarium taga ett försigtigt steg i
en friare ocli sjelfständigare riktning. Detsamma är förhållandet)
ehuru icke alldeles på samma sätt, med utgifvaren af Sverges
Traktater. Nödvändigheten af nägon sådan åtgärd faller ännu
mer i ögat, då man erinrar sig hvilka historiska handlingar eller
skrifter, som hos oss under den närmaste framtiden kunna komma
i fråga att utgifvas. Det är nämligen icke längre de första
dyrbara alstren af en svensk pennas verksamhet, utan handlingarne
från de tider, då skriften redan längesedan förlorat den
ålderdomliga prägeln, då de gamla stränga formerna för språket börja
brista och s tätningen, öfverlemnad åt okunnige skrifvare,
genomlöper hela skalan af rimliga och orimliga, men för
språkforskningen i allmänhet värdelösa kombinationer. Det är t. ex. de
talrika urkunderna pä svenska från slutet af medeltiden och de
vårdslösa afskrifterna i Riksregistraturet från den nyare tidens
första århundraden. Enhvar, som känner något mera till denna
tidens språk och rättstafning, måste beklaga om i afseende på
dem samma rigorösa stränghet alltjämt skulle tillämpas, som
möjligen var på sin plats, i alla händelser kunde försvaras, då det
gälde utgifvandet af de allra äldsta minnesmärkena utaf svenskt
tungomål. Utgifningsarbetet kunde snart sagdt lika gerna
lemnas i händerna på renskrifvare, om hufvudögonmärket skall vara
att noggrant iakttaga den oefterrättliga ortografien under långa
skeden af vårt språks utveckling. Tydligen bör man ju ock ha rätt
att hos en utgifvare förutsätta den vetenskapliga förmågan och det
vetenskapliga intresset att vidtaga de ändringar, som verkligen
äro af behofvet påkallade. Det vore äfven att misskänna
meningen med utgifvandet af historiska handlingar, hvilket
obestridligen måste vara att lemna dem åt forskaren och vännen af
’historien i ett så användbart och, hvarför icke, i ett den
historiska smaken så tillfredsställande skick som möjligt. Att man
härvid ej får gå godtyckligt och planlöst tillväga är å andra
sidan lika säkert, och vi äro äfvenså de förste att medgifva att
äfven språkforskaren har rätt att få alla billiga fordringar
tillgodosedda. Att åsigterna emellertid i detta afseende äro mycket
delade framgår deraf att i Sverige för närvarande de mest olika
utgifningsmetoder tillämpas, i det nästan hvarje utgifvare af
äldre handskrifter numera följer sin egen. Ämnet torde un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
