- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
29

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

OM ÄLDRE HANDSKRIFTERS ÅTERGIFVANDE I TRYCK.

29

ofullständigt genom våra typer, hvilkas skarpa former illa
motsvara sina skrifna förebilder.

Interpunktionen åter, som under föregående perioder stundom
verkligen iakttogs med en viss noggranhet, har under den senare
delen af medeltiden förlorat ali betydelse. Ett antal prickar
och streck fördelades af skrifvaren godtyckligt mellan orden och
det skall vara ett undantagsfall, då man i denna fördelning kan
spåra någon afsigt. Nämda tecken återgifvas naturligtvis mycket
illa af våra i bestämd form gjutna kommata, hvilka sålunda icke
heller uppfylla sitt ändamål. Då regeln i de båda senast
skärskådade fallen under flera århundradens tid är den, att en
fullkomlig regellöshet rådde, är vinsten af att i detta afseende
slafviskt följa handskrifterna i paleografiskt hänseende lika med noll,
olägenheterna deremot stora och i ögonen fallande, Någon
ledning i och för tidsbestämmelser får man icke, om man än aldrig
så noga rättar sig efter handskrifternas regellöshet hvad
interpunktion och bruket af stora bokstäfver vidkommer, och detta
skulle väl ändock vara hufvudsyftet, ty till den yttre
prydlighetens höjande lärer det svårligen lända. Saken är i sjelfva
verket deri, att det endast är det i paleografiskt hänseende minst
vigtiga, som vi genom modernt tryck kunna återgifva. Det
som är vigtigt och karakteristiskt är för boktryckarkonstens
vanliga ressurser oupphinligt. Om uti svensk skrift det längre
skaftet på en bokstaf, ett b eller ä t. ex., eller den öppna och
något neddragna formen på ett r kan vara ett godt kriterium
för bedömandet af en urkunds ålder, hur vill man med
tryckeriets typer återgifva detta? Paleografiskt tillfredsställande är
endast ett fotografiskt troget facsimile. Endast på sådana och
ännu hellre pä originalen sjelfva är det som skriftens utveckling
bör staderas. Hvarje annat försök att i detta hänseende ersätta
urkunderna är mer eller mindre förfeladt. De få, som intressera
sig för paleografien och diplomatiken, måste vända sig till de
ursprungliga källorna och alla andra utvägar äro för dem
otillräckliga. Den stora mängden åter af forskare önskar endast att
så snart som möjligt komma i besittning af den historiska kärnan
uti skriften eller aktstycket. Dem gör man en dålig tjenst
genom att onödigtvis försvåra vägen till densamma. Hur
oefterrättligt man än på femton- och sexton hundratal et återgaf
förfädernas skriftliga qvarlåtenskap, den sanningen tyckes man lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free