- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
109

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101 GUSTAF mrs OCH SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA.

109

hattarnas planer, var den omständigheten att Frankrike, som
harmades öfver Sveriges med Preussen d. 22 Maj 1762 afslutna
separatfred, vägrade att betala återstoden af de genom traktaten
år 1754 samt genom konventionerna åren 1757 och 1758
utlofvade subsidierna. Detta beteende af Frankrike ökade, om
möjligt, än ytterligare den svenska regeringens penningeförlägenhet.
Följaktligen var ej underligt att, vid anblicken af de från alla
håll sig hopande svårigheterna, hattarnas anförare ånyo kände
sig gripne af en stegrad oro. De önskade blidka hofpartiet,
vare sig för att genom dess bemedling sedermera kunna stämma
mössorna till foglighet och således åstadkomma en allmän
partiförsoning, eller för att spränga den mångåriga förbindelsen mellan
mössorna och hofvet. De kunde nemligen med skäl befara att,
om denna räddningsplan misslyckades, en kommande riksdag —
och en urtima sådan kunde kanske snart nog blifva nödvändig —
skulle medföra deras partis fullständiga undergång. Ifrigt
fortsatte de emellertid sina bemödanden att i en försoning med
drottningen vinna ett stöd för sitt fallande välde. Men
drottningens vänskap kunde köpas egentligen endast genom eftergifter
till konungamaktens förmån. Till sådana voro de beredda, så
vida nemligen dessa läte sig förenas med det fria statsskickets
bibehållande. Att äfven i mål, som icke hade att skaffa med
jemkningar af grundlagarna, söka att så mycket som möjligt gä
drottningens önskningar till mötes, kunde medföra en viss
förberedande nytta genom att småningom stämma henne till
välvilja och tacksamhet, samt dymedelst moderera hennes hållning
i de väsendtligaste tvistefrågorna. Att hattarna under den
förflutna riksdagens senare tid låtit sig ledas af en dylik tankegång,
märker man tydligt af åtskilliga genom dem föranledda åtgärder,
framför allt t. ex. förstörandet af den s. k. riksakten, »det
hotande svärd, som 1756 års ständer hade upphängt öfver
konungatronen»1). Den frikostighet, som riksdagen 1762 visat mot hofvet,
var till en stor del ett verk af hattarna. De fortsatte i samma
rigtning under den påföljande tidén, när tillfälle erbjöd sig.
Liksom förut användes äfven andra lockmedel. Ett åtminstone
påtänkt sådant var naturligtvis det projekt, som Scheffer våren
1763 i hemlighet förehade, och som åsyftade att genom en vänlig

*) Malmström : Sveriges polit, h i st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free