Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
CARL SPRINGHORN.
10
Bland de idéer af detta senare slag, som vid denna tid
voro så på modet och för flera af Europas länder haft stor
betydelse, var kolonialväsendets en. Den nya verld, som de
geografiska upptäckterna vid nyare tidens början öppnat och
hvilken ständigt utvidgats, hade äfven anvisat stora tillgångar
till förökande af folkens materiela välstånd. Ej just i den
meningen att man ansåg dessa nyupptäckta, rika länder såsom
arbetsfält, ur hvilka man långsamt, men säkert skulle hämta
detta välstånd — detta låg ej i tidens lynne —, utan såsom
skattkamrar, i hvilka rikedomarne lågo färdiga att i en eller
annan form lyckliggöra Europas folkslag. Spanien och Holland
hade så uppfattat saken och ännu ej lärt känna det oriktiga
och olyckliga i denna uppfattning, och derför delades den af
de öfriga länderna, som nu sågo sig om efter utvägar att rikta
sina inbyggare på samma sätt och direkt förskaffa sig de
produkter, som de dittills genom mellanhandeln fått så dyrt betala
eller sakna. Sverige var det land, som genom sin aflägsenhet
och sin fattigdom minst kunde tänka härpå; men när dess
hjelte-konungs segrar flyttat dess råmärken långt in på de öfriga
ländernas områden, och beröringen med dessa blef allt lifligare,
var det naturligt att jemväl hos våra landsmän tanken uppstod
att äfven i detta afseende täfla med det öfriga Europa.
Yi varsna detta i de storartade planer, som den bekante
stiftaren af det holländska Vestindiska kompaniet, Willem
Usselinx uppgjorde och framlade för svenske konungen och
hvilka vi se närmare utvecklade i hans bekanta »Argonautica
Gustaviana» l). Det var på grund af dennes förslag, som Gustaf
Adolf utfärdade d. 14 juni 1626 privilegier för det upprättade
Söderkompaniet med rätt att ensamt handla på de öfriga
verldsdelarne 2). Hvilka öfverdrifna föreställningar och förhoppningar
man hyste om dessa handelsföretags betydelse och framgångar,
synes af följande utdrag ur ett aktstycke, som på konungens
befallning offentliggjordes 1625 angående det nyss beviljade
handelskompaniet. Om Spanien heter det t. ex.: »Thet är
nästan otroligit, hvad för stoor Skatt, Bijkedommar och fördeel
the Spaniske nu uthi Hundrade och Trettijo åhr uthur Africa,
1) Tryckt i Frankfurt a. M. 1633.
2) Se vidare härom Stj emmån, Ekon. Förordn. I, 910, 912, 932;
Cronholm, Sveriges hist. under G-nst. II Adolf, IV. 368 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
