Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
CARL SPRINGHORN.
10
att fâ del af vilkoren, svarades att dem skulle de följande dag
få höra på skansen Kristina1). Emellertid hade en löjtnant
Gryllengren pä Schutes befallning med nägra man trängt in
genom porten, bemägtigat sig posterna och afväpnat den lilla
besättningen, och snart svajade svenska flaggan öfver skansen,
hvars obetydlighet vi kunna förstå af dess intagande.
Besättningen utgjordes också blott af omkring ett dussin soldater; men
ej mindre än 22 hus belägna rundtom skansen beboddes af
holländska kolonister. Sedan tillräcklig svensk besättning under
Schutes befäl blifvit inlagd i skansen, som efter dagen fick namnet
Trefaldighetsskansen, lemnades åt de holländska soldaterna frihet
att gå bort eller qvarstanna -). Dagen derefter seglade Örnen
upp till Kristina, och vi kunna förstå med hvilken glädje de
öfvergifna kolonisterna, som nu i så många år varit utan ali
förbindelse med fäderneslandet, mottogo den betydliga tillökningen
af bortåt 300 landsmän, det största antal, som någonsin utkommit.
Tillståndet bland kolonisterna var visserligen ganska
bekymmersamt. leke blott hade många dels återvändt med Printz
till Sverige, dels begifvit sig till Virginia, dels dött, så att
antalet af de qvarvarande uppgifves hafva varit endast 70 personer;
utan äfven bland de nykomne måste många föras sjuke i land.
Bland Indianerna utbröt samtidigt en farsot, som de trodde hafva
kommit med de resande 3), och Rising sjelf var sjuk vid
framkomsten. Han hämtade sig dock snart och lät ej af sin sjukdom
afhålla sig att genast börja med drift och omtanke ordna
koloniens förhållanden, och utan tvifvel skulle denna rika tillökning
i dess krafter och tillgångar hafva beredt den en betryggad till-
*) Att Rising ej lydt en ögonblicklig ingifvelse vid detta sitt ödesdigra
företag, synes framgå af en i riksarkivet befintlig handling undertecknad af
honom och med öfverskrift: »Medgifne ordres om Skantzen Casimir eller
Trefaldighet». Förutom hvad i hans instruktion i allmänhet var honom ålagdt,
att »bringa Holländarne med skäliga remonstrancer utliur landet», åberopar
han såväl aflidne rikskanslerens muntliga råd som ock en skrifvelse från Erik
Oxenstjerna (dat. Upsala d. 18 Jan. 1654), hvaraf han styrktes i sin egen
åsigt att nu »var dertill en sådan lägenhet, att vi den utan skuld icke hade
kunnat förbigå: aut tunc, aut numquam.»
2) Ofvanstående såväl som närmast efterföljande händelser efter
Lindströms dagbok oeh bref samt Risings journal (till största delen förmultnad)
och bref i riksarkivet. Som vanligt berättas i holländska dokument
tilldragelserna något olika. Se Hazard, anf. st. ss. 148—9. Särskildt heter det
i holländska uppgifter om Fort Casimirs intagande att Rising skulle bjudit
till sig kommendanten och, »som de voro som bäst lustige och drucko skålar»,
låtit sitt folk intaga skansen. Se protokoll vid Isbrandts négociation. Riksark.
:î) Bref från Lindström till kom. koll. d. 9 Juli 1654. Riksark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
