Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
KOLONIEN NYA SVERIGES HISTORIA.
215
värö om icke Hising genom sitt företag mot Fort Casimir
omöjliggjort det förnämsta vilkoret härför: fred med Holländarne.
Redan följande dagen församlades allt folket, som bodde vid
Kristina, att aflägga ed till Sveriges krona och Vestindiska
kompaniet, och derefter nedlade Papegoja sin guvernörsbefattning,
hvilken öfvertogs af Rising, ehuru han ännu ej blifvit dertill
förordnad. Papegoja jemte Schute förblefvo dock guvernörens
förnämste medhjelpare i styrelsen. Den 3 Juni hölls församling
i samma ändamål med kolonisterna vid Printzhof på Tennakong,
och märkvärdigt nog aflade äfven den holländska kommendanten
på Fort Casimir och de flesta af hans besättning trohetsed åt
Sverige.
Derefter gjorde guvernören i sällskap med ingeniören
Lindström en färd omkring till de öfriga svenska nybyggena för att
lära känna trakten; och slutligen för att äfven få afgjordt sitt
förhållande till infödingarne föranstaltade Rising en
sammankomst med några af de kringboende Indianerna vid Printzhof
d. 17 Juni, då ej mindre än 10 höfdingar infunno sig. Vi låna
den målande beskrifningen l) härpå ur Lindströms dagbok. »Den
17 junii församlades i Printzhoff 10 Sackemen eller Ofverstar af
de Barbarer: då talades med dem på den stora Drottningens
vägnar i Sverige och söktes hos dem Fred och god Vänskap,
påminnandes dem om de Länder de Svenske hade kiöpt af dem:
de klagade att våre Skiep skulle bracht dem ondt tillhanda efter
så många blefvo döde; togz så fram föräringen och deltes ut
emellan. När the gåfvorne undfått hade, gingo the ut och
rådgjorde tilsammans, kommo sedan in igjen och talade en ben:d
Naaman, näfste de andre, at the ibland hade talt ondt om oss,
och gjort oss förnär, vij voro godt folk, se ther sade han, hvad
the bringa oss, och the biuda och vänskap, och strök sig någre
resor neder åt Armen, til synnerlig god vänskapsteckn. Sedan
tackade han på alles theras vägnar för skänkerne, och sade, at
vij här efter en mycket fast vänskap hålla skole, at om the hade
härtildagz uti gouvern. Prinzens tijd varit som en Kropp och et
Hjerta, klappandes sig dermed för bröstet, så skola the härefter
vara som et Hufvud med oss, fattade sig dermed om hufvudet,
vefvade omkring med händerne, såsom han ville en fast Knut
*) Den finnes tryckt lios Camp. Holm., anf. st. s. 70 och Acrelius, anf.
st. s. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
