- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
386

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

xaver li ske.

304

Sedan vi framstält detta för herrar sändebuden, uppvisade
vi, huru E. K. M. och republiken utan någon orsak lidit orätt
och derföre behöfde en upprättelse, som vi från rättslig
synpunkt ej kunna tänka oss annorlunda, än att man återger det
med orätt tagna, ersätter skadan och derjämte drager härarne
från republikens provinser.

Detta vårt förslag syntes herrar sändebuden besvärligt.
De genmälte: non sumimus nobis partes judieandi de af er
föreslagna medlen; vi önska endast att man ville föreslå sådana
media, genom hvilka detta krig kunde biläggas, hvarvid vi
med böner och föreställningar skola göra vårt.

Yi genmälte derpå: ingen kan medgifva jämkning i en
rättfärdig sak, om man icke först verkligen ser billighet. Yi
visade huru man äfven orättfärdigt plundrat E. K. M. och
republiken; vi hålla det följaktligen för rättvist enligt hvarje lag,
som länder menniskorna till rättesnöre, att ablata återställas
till E. K. M. och republiken. Jus divinum förbjuder icke
endast att taga främmande çgendom, utan äfven coneupiscere, jus
naturale vill ut unicuique quod. suum est reddatur. Jus civile
bjuder spoliatum ante omnia restituendum. Då sålunda jura
omnia suffragantur oss, så åstunda vi detta med skäl. Om
fienden deri ser någon orätt å vår sida, må han visa oss det.

Derpå genmälte de å sin sida: de ville icke fälla något
judieium om denna sak, de önska endast, att andra media kunde
föreslås, ty de fruktade att motparten tam duris conditionibus
öfver hufvud kunde afhållas från underhandlingarna. Trots
detta skulle de anföra denna vår mening, om vi uttryckligen
önskade det.

Yi svarade, att vi hade föreslagit detta alt för att af dem
meddelas motparten, ty ingen menniska kunde objicere oss detta
att vi utan berättigande skulle ha anfört nu nämda conditiones.

De meddelade sålunda de af oss föreslagna vilkoren åt
motparten, som hade föga att genmäla, ty de sade endast att
mycken tid kräfdes, om man ville pröfva alla dessa punkter;
det vore nog att alt hvad de gjort kunde visas vara legitime
factum.

På de föreslagua vilkoren gåfvo de till svar, att de ej ville
underhandla om dem, ty äfven af besegrade, och såsom
sådana aktade de sig icke, kunde ej andra vinnas. De yrkade
derföre, att vi skulle föreslå sådana, som äfven af dem kunde
med billighet antagas.

Yi genmälte: man måste misstänka att de mindre saknade
tid än skäl, ty de vore icke i stånd att förete en enda billig
grund, hvarföre de gjort uppror och brutit sina eder. Det
förekom ingen oppressio jurium publicorum, ingen vis Mata
priva-tis, för regeringen var det sörjdt, rättskipningen noga
föreskrif-ven, men alt detta behagade endast honom icke, som hade för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free