Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 gustaf II adolfs deltagande i trettioåriga kriget. 417
Norra Europas protestantiska magter ansågo sig nemligen ånyo
förpligtade att understödja trosförvandterna i Tyskland, livilka i
allt högre grad började hotas genom den ligistiska härens
framgångar under Tillys segerrika ledning, Redan länge hade
de försökt förmå konung Kristian IY att öfvertaga befälet öfver
de på gemensam kostnad utrustade stridskrafterna. Men då
denne ständigt undandrog sig det lika vådliga, som ärofulla
uppdraget, beslöt man vända sig till Gustaf Adolf, hos hvilken
derföre på hösten 1624 anbud gjordes både från Brandenburg och
England att öfvertaga stridskrafternas ledning. Denne förklarade
sig härtill villig, om han erhöll krigets öfverledning och vissa
subsidier, om en armé af 50,000 man uppbringades (hvaraf Sverge
skulle underhålla en tredjedel och de öfriga magterna två
tredjedelar), samt om Wismar och Bremen inrymdes såsom
landstig-ningspunkter och brohufvuden vid Östersjön och Vestersjön ’).
När konung Kristian fick veta detta, påstås han af
afundsjuka hafva åtagit sig det farliga uppdraget, hvartill kom att
konung Jakob i England funnit de af Gustaf Adolf uppstälda
vilkoren allt för hårda. Följden blef att den danske konungen
på Neder-Sachsiska kretsens möte i Lauenburg den 25 Mars
1625 lät välja sig till kretsöfverste samt öfverbefälhafvare i
kriget, hvilket dock blott skulle hafva till ändamål defensivt motstånd,
för händelse Tilly ville intränga i kretsen. Som han imellertid
fortfarande kände sig osäker, inleddes nya underhandlingar om
samverkan med Gustaf Adolf. Denne framkastade då i Maj
den — såsom det säges af prins Moritz af Oranien uppgjorda —
planen2), att hvardera konungen skulle taga befälet öfver 25,000
man, som borde operera särskildt; man kunde taga fyra vägar,
nemligen uppför Wesern, Elben, Odern eller Weichseln; ville
konung Kristian gå uppför Wesern, skulle Gustaf Adolf taga
vägen uppför Elben, om åt honom Wismar inrymdes; men skulle
han sjelf gä uppför Wesern, då måste åt honom Bremen
inrymmas; beqvämligast för honom vore dock vägen uppför Weichseln
genom Kassuben och Polen, då han å ena sidan kunde hafva
ögat på Polen, men å den andra i östra Tyskland förena sig
med konungen af Danmark. Härpå lemnade konung Kristian,
*) Hallenberg V, s. 325; Hnrter, Geschichte Kaiser Ferdinands II, I
s. 893.
2) Hallenberg Y, s. 326 o. f. samt 338.
Hisi. Bibliotek. 1878. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
