Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
.!. mankell.
78
Spanien. Men städerna svarade icke allenast undvikande, utan det
blef äfven snart klart att de, af fruktan för sin bandels
förstörande af danskar, holländare och engelsmän, till dessa rikets
fiender trädde i vänskapligt förhållande och undandrogo de
kejserlige hvarje hjelp. Först på våren kunde i "Wismar några
praktiska åtgärder vidtagas. Under ledning af belgiern De Roy,
som spanska regeringen lemnat till biträde, utrustades derstädes
en liten eskader, hvilken dock genast blef blokerad af danska
flottan, så att den intet förmådde uträtta. Detta var allt, som
kunde göras.
I sammanhang med dessa planer till en flottas upprättande
finner man äfven spår till andra, som afsågo förstörande af den
svenska och danska medelst brand. Men äfven här måste man
inskränka sig till den goda afsigten.
En farhåga, som Gustaf Adolf vid flera tillfällen och äfven
vid denna tid yppade, var den, att spaniorerna i Dünkirchen
skulle utrusta en flotta, som kunde hota de nordiska farvattnen
och intränga i Östersjön. Det är dock knappast troligt, att han
sjelf delade densamma, äfven om han framhöll den för att
uppmuntra sina undersåter till fortsatta kraftansträngningar. Ty
bättre, än någon annan, kände han förmodligen, att den
holländska sjömagten vid denna tid var den spanska (och portugisiska)
afgjordt öfverlägsen samt med stor framgång kämpade med den
samma i de amerikanska, vestindiska och ostindiska farvattnen,
hvaraf följden äfven blef eröfringen af Brasilien, jemte en mängd
andra kolonier. I Dünkirchens nybygda hamn förmådde
spaniorerna aldrig utrusta annat än kaparefartyg, som oroade den
holländska handeln och fiskeriet. Men någon örlogseskader
kunde svårligen utlöpa från Belgien, då holländarne beherskade
Scheldes mynningar och omsorgsfullt blokerade landets kuster.
Äfven om en dylik eskader lyckats genombryta blokadflottan,
skulle den dock, innan den inkom i Östersjön, nödgats i
Kattegat och Skagerack öfvervinna den danska flottan. I öfrigt afsåg
det understöd, spaniorerna lemnade Wallenstein till byggandet
af en eskader i Wismar, likaledes blott kaperier mot de
holländska handelsfartygen i Östersjön, men ingalunda
fiendtlig-heter mot Danmark och ännu mindre mot Sverge1). — I sam-
*) Se liärom Hurter III, s. 13 o. f. och isynnerhet K. Reiehards: Die
maritime Politik der Habsburger im 17:en Jahrhundert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
