Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
431
manhang härmed må, med afseende på dessa årens maritima
företeelser, erinras, att äfven England 1625 och 1626
bekämpade Spanien på hafven, hvarjemte engelska flottan 1627 och
1628 förgäfves sökte undsätta det af Richelieu belägrade La
Rochelle, hugenotterna^ hufvudort.
Bristen på flotta gjorde att Wallenstein under år 1628 måste
inskränka sig att i afseende på Danmark iakttaga defensiven och
detta dertill en ganska passiv sådan. Ty den bestämmande
lagen i afseende på förhållandet mellan sjökrig och landkrig är,
att den magt, hvars flotta har öfvarmagten, icke behöfver splittra
sina stridskrafter till kusternas försvar, utan kan koncentrera
dem till samlade anfall på fiendens kuster, under det att denne
senare återigen måste splittra sin styrka på många håll till sina
kusters försvar, hvarigenom ban äfven vanligtvis blir för svag
på hvarje särskild punkt. Härigenom blir möjligt, äfven för en
mycket underlägsen här, som understöd] es af en öfverlägsen
flotta, att gå anfallsvis till väga, tillkämpa sig fördelar, och
bereda sin öfverlägsne motståndare ganska stora olägenheter.
Detta visade sig äfven i danska kriget. Vanligtvis har man
ansett Danmarks militära ställning, efter förlusten af danska
halfön, såsom nästan förtviflad. Men detta var ingalunda fallet,
ty ännu återstodo ju öarne, jemte Skåne, Halland och Blekinge,
samt dessutom hela Norge, således omkring tre fjerdedelar af
riket, med deras hjelpkällor till krigets fortsättande. Och då
Wallenstein ej kunnat begagna vintern att, liksom Karl X Gustaf,
på isen öfvergå till Fyen, voro öarne och hela det öfriga landet
skyddade genom danska flottans öfvervigt. Dessutom kunde
Kristian IV med återstoden af sina stridskrafter, som dock
räknade 12 - 14,000 man, verkställa offensiva företag hvar som helst
på den af fienden besatta kuststräckan, af hvilken fördel han
äfven flitigt begagnade sig.
Redan tidigt på året blokerade af danska flottan, som
räknade 40 örlogsskepp förutom ett stort antal mindre fartyg, en
eskader Elbens mynning, en annan Schleswigs östra kust och
en tredje Meklenburgs kust jemte Wismar. Från den mellersta
eskadern verkstälde konung Kristian i början af April, utan att
stöta på särdeles motstånd, landstigningar vid Eckernförde, Kiel
och Fehmern, hvilken sistnämde ö besattes, fastän den längre
fram återtogs af de kejserlige. Amiral Prosmund ingick i både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
