Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
.t. mankell.
28
Wismars och Warnemündes hamn samt tog eller förstörde
åtskilliga fiendens nnder utrustning varande fartyg. Tilly började
redan i Mars belägringen af Stade, som måste gifva sig i
medlet af Maj. Samtidigt inneslöto, under Wallensteins frånvaro i
Böhmen, Altringer Glückstadt och Conti Krempe, utan att dock
tills vidare kunna betvinga dessa fästningar, hvilka stodo i
förbindelse sinsemellan och med danska flottan på Elbe1).
Förnämsta uppmärksamheten egnades dock åt Stralsund,
hvilken stad genom sitt fördelaktiga läge vid ett i Östersjön
utskjutande hörn af norra Tysklands kust var särdeles egnad till
station för den blifvande tyska flottan och vid hvars innehafvande
Wallenstein äfven fäste mycken vigt och stora förhoppningar.
Staden hade redan sedan slutet af förra året blifvit blokerad af
Arnheim, både från fastlandet och från Rügen.
Underhandlingar inleddes med borgarena att frivilligt intaga kejserlig
besättning. Men fastän de, af fruktan för de kejserlige soldaternas
öfvervåld, nekade härtill, erbjödo de sig dock tid efter annan
att erlägga betydliga kontributioner. Arnheim försökte då spärra
tillgången till sjös från både norra och södra sidan samt
bemäg-tigade sig den midt i hamnen liggande Dänholmen, der han
började anlägga batterier. Borgarena, som voro herrar till sjös,
svälte dock ut besättningen, så att den måste lemna Ön (i Mars)
och sände derefter en deputation till Prag for att klaga hos
kejsaren och Wallenstein.
Af naturliga skäl måste båda de nordiska monarkerna vara
lika angelägna, att Wallenstein i Stralsund ej skulle kunna
fastsatta sig, om det äfven var ett stort steg från att intaga staden
och till att skapa en tysk flotta. Redan i Februari lät Gustaf
Adolf genom annan person tillförsäkra staden om sitt understöd.
Detsamma gjorde konung Kristian flere gånger under vintren,
hvarjemte han i Mars sände en särskild eskader till Stralsunds
farvatten. Dit skickades äfven på våren den svenska eskader
af 8 krigsfartyg, som enligt det nyligen med Kristian afslutade
förbundet skulle bistå Danmark. Samtidigt affärdade Gustaf
Adolf äfven ett hemligt sändebud, Georg Borchardt, med
instruktion af den 8 Maj för att erbjuda staden hjelp. Med an-
*) Baggesen, Forelæsninger i Danmarks Krigsliistorie ; La Roche,
Geschichte des Dreissigjährigen Kriegs m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
