- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
470

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

468

.!. mankell.

78

inträdt i följd af den kejserliga hjelphärens marseli till Preussen,’
fastän konungen ännu en gång ville rådföra sig, på det man
sedermera icke skulle »morra och skjuta skulden på regementet»,
äfvensom öfverlägga angående det svar man borde gifva
sändebuden från Frankrike och England, hvilka erbjödo förbund.
Frågan var således egentligen blott, huruvida man defensive
skulle afvakta fiendens anfall inom egna gränser eller om man
skulle gå offensive öfver sjön och flytta kriget till Tyskland1).

Till förmån för försvaret anfördes, att undersåtarne, som
börjat glädjas öfver det sexåriga stilleståndet med Polen, skulle
förskräckas öfver det nya kriget och fatta ovilja mot
regementet. Landet vore allredan mycket öde och skulle ännu mera
blifva det, emedan nya utskrifningar måste ske, då det
utländska krigsfolket var mycket kostsamt och i nödens stund ej
mycket att lita på. Dernäst kunde köpmännen i Danmark, Holland,
England och Tyskland förtörnas, emedan kriget måste föras öfver
Odern, Elben och Wesern, hvartill kom afunden från ’Danmark,
som i händelse af framgång straxt skulle »hänga [sig i bakbenen»
samt måhända ingå förbund med Holland mot Sverge till Elbens
konservation och äfven upphetsa England, hvarförutan
Wallenstein och Tilly så häftigt skulle lägga sig emot, att man
knappast landgången vinna kunde. Sedan kunde man svårligen
anskaffa så stor krigsmagt, som det vidtutseende företaget kräfde,
emedan tillräcklig styrka måste qvarlemnas hemma mot både
Danmark och’ Ryssland; ginge man för svag öfver, lopp man
fara att genast lida nederlag; ginge man stark, så kunde riket
blottas. Härtill kom den dryga kostnaden för en här, som
åtminstone borde räkna 15,000 knektar och 9,000 ryttare. Svårt
vore äfven att skaffa de erforderliga medlen till härens
underhåll, då, ju mera folk i riket utskrefs, desto mindre
skattdra-gare och räntor blefve qvar. Slutligen kunde konungen af
Frankrike, som nu så ifrigt pådref kriget, draga handen ur elden,
hvarförutan det vore betänkligt, att konungen måste öfvergifva
riket och anförtro sin person »mest främmande folk i händer».

Såsom skäl för anfallet framhölls dock följande. Kejsaren
brunne af ett outsläckligt hat till Sverge, icke allenast i följd
af katolikernas begär att utrota de evangeliske, utan äfven i

*) Krigsh. Arkiv I, s. 42 och 55; Riksrådets protokoll s. 218.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free