Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
467
kastade sig öfver Danmark i stället för Tyskland. Att med
rikets dåvarande läge den enda fara, som kunde hota moderlandet,
måste komma från nämnda grannrike, har redan förut blifvit
framhållet. Öarne Gotland och Ösel lågo så godt som inom de
svenska farvattnen, imellan Sverges dåvarande besittningar. Mot
de på den skandinaviska halfön belägna danska och norska
lands-delarne, med deras långa gräns, måste man ständigt vara betänkt
att skydda sig. Hvart de svenska vapnen än vände sig åt
andra håll, måste man alltid befara ett anfall i ryggen. Hvad
hade under sådane omständigheter varit naturligare, än att Gustaf
Adolf kastat sig öfver grannriket och beröfvat det alla dess på
halfön belägna provinser? Med den utomordentliga militära
kraftutveckling, han gifvit åt sitt folk, skulle han såsom en
stormvind kunnat störta sig öfver den gamle, hemlige eller
uppen-bare fienden och förmodligen genom ett eller ett par års fälttåg
eröfrat Skåne, Halland och Blekinge samt Norge. Att han så
borde göra, var äfven Axel Oxenstjernas mening. »Jag rådde
salig Hans Majestät», yttrade denne i rådet år 1636, »att han
intet skulle begifva sig med armén på tyska botten. — Hade
Hans Majestät lydt mitt råd, så hade han blifvit arbiter totius
septentrionis». Men konungen följde i stället sitt fatum, sin
dispositio divina, sin impetus ingenii1). Månne han ansåg
Danmarks försvagande, hvilket otvifvelaktigt varit nyttigast för
fäderneslandet, såsom en allt för ringa uppgift för sitt stora snille,
hvilket behöfde sträfvandet efter ett protestantiskt kejsardömes
upprättande i midten af Europa såsom tillräckligt vidsträckt fält
för sin verksamhet?
VIII.
leke långt efter hemkomsten från Preussen synas dock
tvifvelsmål hafva uppkommit hos Gustaf Adolf, huruvida han skulle
anfalla kejsaren eller underhandla med honom. Ty i skrifvelse
af den 25 September begär han häröfver Oxenstjernas råd2).
Måhända var det äfven med anledning häraf, som konungen till
slutet af Oktober sammankallade rådet i Upsala för att höra
dess tanke om kriget. Vid de öfverläggningar, som derstädes
den 27 Okt. och 3 Nov. egde rum, ansågs kriget redan hafva
Geijer III s. 124 noten, o. f.
2) Geijer III s. 123 noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
