Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. , 475
Så förhöll det sig med tyskarnes ifriga anhållan om Gustaf
Adolfs hjelp.
IX.
Efter freden i Lübeck hade konungen af Danmark ifrigt
bemödat sig att förmedla fred mellan kejsaren och Gustaf
Adolf. För en hvar, som tager i betraktande kejsarens och
Tysklands läge vid denna tid, torde det vara klart, att denna fred
för den förstnämnde måste vara lika önskvärd, som ett nytt
krig med Sverge skulle skadligt inverka på alla hans planer
och förehafvanden. Konung Kristians bemödanden rönte
derföre den framgång, att kejsaren i början af 1630 beslöt affärda
ett sändebud till Danzig, det föreslagna underhandlingsstället.
Härtill utsågs borggrefven af Dohna, hvilken enligt
instruktion af den 25 Februari borde erbjuda det kejserliga
krigsfolkets a fm ar sch ur Pommern, om konungen af Sverge ville
utdraga sitt folk ur Stralsund ocli utfästa sig att icke infalla i
tyska riket; heldre än att saken skulle förfalla, borde man
gifva Gustaf Adolf den Ijittills förvägrade konungatiteln1). I
följd deraf afreste Dohna till Danzig, der han inträffade redan
i början af April, långt före den öfverenskomna tiden, hvilken
var början a.f Maj.
Den 12 Mars erhöll Gustaf Adolf konungens af Danmark
inbjudning samt kännedom om tid och rum för
underhandlingen. Han beslöt då att gå in på förslaget, »för att hålla
ge-mütherna och sakerna in integro, på hvilken bogen det gäller,
och derigenom något vissare förnimma hvart ut de inklinera»
(se bref till rikskansleren af den 24 och 25 Mars2), hvarföre
äfven England, Holland och Frankrike underrättades om saken,
»till att justifiera dessa aktioner för hela verlden». Den förut
omnämnde farhågan för Danzig och ovissheten om de tyske
ryttarn es qvarhållande bidrogo äfven att göra honom benägen
för underhandlingar. Dertill kom äfven fortfarande misstankar
i afseende pä Danmarks hemliga planer, hvarjemte han önskade
genom underhandlingarne »hålla alla in suspenso, och contrarie
parten gjordes derigenom nonchalant till att preparera sig och
akta sig mot honom» (se bref till rikskansleren af den 8 April3).
Hurter III, s. 228.
2) Krigsh. Arkiv I, n:ne 27 och 28.
3) Krigsh. Arkiv I, 11:0 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
