- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
478

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

476

.!. mankell.

78

Gustaf Adolfs egentliga mening med
fredsunderhandlin-garne var således att föra vänner och fiender bakom ljuset.
Derpå tyda alla öfriga företeelser. Till svenske underhandlare,
jemte Axel Oxenstjerna, utnämndes Gabriel Bengtsson
Oxenstjerna, Karl Baner och Per Sparre. Men desse erhöllo ej sin
instruktion förrän den 14 Maj och afreste först efter
konungens öfverfart till Tyskland. Nämnda instruktion innehöll
derjemte samma fredsviïkor, som blifvit’ uppsatte för beskickningen
till Lübeck 1629, d. v. s. att kejsaren skulle utrymma hela
norra Tyskland o. s. v.; dessutom gjordes det tillägget: att
äfven administratorn af Lübeck och erkebiskopen af Brehmen
skulle åter insättas i sina besittningar. Ersättning för utgifna
krigskostnader borde äfven fordras, dock icke såsom
oeitergif-ligt vilkor. I öfrigt medgafs, att äfven andra medlare skulle
få anlitas än konungen af Danmark, nemligen kurfurstarne,
hansestäderna, konungarne af Frankrike, England och Polen,
ja till och med infantinnan af Nederländerna, fastän man
kunde förutse, att hon blefve partisk. Om Wallenstein utnämnt
sändebud, skulle med dem blott underhandlas genom
underordnade. För oförutsedda fall skulle nya instruktioner föreslås
och afsändas till konungen1).

Imellertid hade Axel Oxenstjerna tidigare af konungen
erhållit särskild fullmagt, att vidtaga förberedelser till
underhandlingarne. I sjelfva verket försökte denne allt, för att
utdraga dem på längden och omintetgöra clem. Häri gynnades
han till en början genom den försenade ankomsten af de danske
underhandlarne, Otto Scheel och Martin von der Meden. Dessa
anlände nemligen först i början af Juni till Danzig.
Sedermera begagnade sig Oxenstjerna af några tvistigheter med
sistnämnda stad, angående det nyligen afslutade fördragets rätta
tolkande, att från Elbingen sända sekreteraren Nicodemi till
de danska sändebuden, med anhållan att de ville resa till
honom för att öfverenskomma om ett annat underhandlingsställe.
De sistnämnda svarade härpå att de icke vågade lemna
Danzig, af fruktan för det kejserliga sändebudets möjliga afresa,
samt ansågo ej heller rådligt att välja något annat
underhandlingsställe, då samtlige potentater derom öfverenskommit och

x) Chemnitz I, s. 32; Pufendorf s. 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free